Per Lindvall: Bankvinster, Gota, Nordea, Urban Bäckström och Överskottsmålet

Sveriges ekonomi höll på att koka över av en alltför snabb kreditexpansion under slutet av 1980-talet. På några år hade Sveriges penningmarknad vuxit till världens tredje största räknat i utestående volym. 

Vi på Nordisk Rating hade till uppgift att sätta kreditbetyg på dem som ville låna pengar på denna marknad. Vi hade flera av den tidens snabbväxande och sedermera ökända finansbolag på vår betygslista: Gamlestaden, Independent och Finansor. Vi hade även finansbolaget Nyckeln, som tillsammans med fastighetsbolaget Allhus var de första dominobrickorna som föll i den svenska finanskrisen.

Bankerna var inte delaktiga som låntagare just på penningmarknaden, med ett undantag: Gota AB, som var moderbolag till Gotabanken, som i sin tur hade köpt upp ett antal medelstora svenska banker, som Götabanken och dåvarande Nordbanken.

Gota AB kunde inte fullgöra sina åtaganden och dess banker togs över av staten och blev Nordea, liksom ett antal andra banker.

Riksbanken under dåvarande riksbankschefen Urban Bäckström valde att hålla styrräntan på en mycket hög nivå, realräntorna var ett tag i början av 1990-talet uppe på över 8 procent, så var Sverige på väg mot en depression.

Den svenska finanskrisen hade sin grund i en alltför snabb privat kreditexpansion. Under slutet av 1980-talet hade vi faktiskt överskott i statsfinanserna, men ”samlandet” i ladorna blev futilt när krisen väl slog till.

Det är en myt att bankernas utlåning bygger på att de förmedlar sparande hos allmänheten. Sparandet uppstår i grunden när bankerna ger ut lån.

Att den svenska staten under lång tid har ”samlat i ladorna” och krympt den offentliga kreditstocken har i praktiken varit en ekonomisk broms. 

Från millennieskiftet fram till finanskrisen 2008 – som höll på att dra med sig Swedbank i fallet på grund av problemen i Baltikum – expanderade bankernas utlåning klart snabbare än ekonomin växte. 

Swedbank klarade sig, dels genom billiga lån i Riksgälden, dels genom koordinerade räddningsinsatser från centralbankerna. 

Vi fick se snabbt stigande bostadspriser. Svenska Akademiens ordlista fylldes på med nyord som ”bostadskarriär” och begrepp som ”sparande i den egna bostaden”. 

Räntehöjningarna under den skenande inflationen i slutet av 2022 och 2023 visade sig också bli en mycket stor vinstlott för bankerna. Bankerna såg sina ränteintäkter från riskfria innehav av reserver stiga med mer än 30 miljarder kronor.

Riksbanken själv blev tekniskt sett konkursmässig. Det egna kapitalet var mer än förbrukat.

Bankerna å sin sida släpade i det längsta, som alla vet än i dag, med att höja sina inlåningsräntor. Det är där de fortfarande skapar sina rekordartade räntenetton. 

Swedbank har sett sin aktie stiga med 130 procent sedan Riksbanken började höja räntan under hösten 2022, Nordea med 75 procent och SEB med 70 procent.

Per Lindvall Epoch Times 3 maj 2026

https://www.epochtimes.se/ar-bankerna-smorjmedel-eller-smorja-149086 

Svenskt Näringsliv gör helt om, dock utan att göra en pudel

Svenskt Näringsliv skrev dessa anmärkningsvärda ord: "Vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas."

Det är väl inget fel att ändra sig, i synnerhet om man har haft fel. Men då får man erkänna att man ändrat sig, erkänna sina synder, rulla sig i stoftet och göra en pudel, det är ju så modernt.

De flesta som gör en pudel blir också, häpnadsväckande nog, omedelbart förlåtna.

Men Urban och Stefan gör ingen pudel. De bara byter uppfattning

https://englundmacro.blogspot.com/2023/11/svenskt-naringsliv-gor-helt-om-dock.html

Per Lindvall: Finanspolitiska rådet borde granskas

https://englundmacro.blogspot.com/2026/02/per-lindvall-finanspolitiska-radet.html