Vårt lands stämma i världen, Carl Bildt, har i bland annat The Arab Times skrutit om sina insatser som regeringschef under den svenska krisen 1991–1994, skrev finansmannen
- USA kan rida ut den finansiella stormen om man följer erfarenheterna från den svenska kreditkrisen (US can ride out financial turbulence if it follows lessons of Swedish crunch),
Hans tilltro till USA är fortfarande pinsamt hög: "in its real economy the fundamentals are still very strong".
Jag har tidigare på denna blog kommenterat att Carl Bildt försöker få ära för det misslyckade kronkursförsvaret
Ja, kanske någon invänder, men det var kanske inte i första hand kronkursförsvaret, utan bankgarantin, som Bildt anser vara en förebild i dessa tider.
Men inte heller om detta har Bildt någon större ära att hämta.
Förre statsministern, vid den aktuella tidpunkten oppositionsledaren, Ingvar Carlsson, har i sin bok ”Så tänkte jag” (sidan 492) berättat om vad som som hände under förhandlingarna med Carl Bildt om det första krispaketet 1992.
- Det skar sig åter när Allan Larsson krävde att vi också skulle diskutera krisen i banksystemet. Av någon outgrundlig anledning var Carl Bildt helt emot att denna viktiga fråga alls skulle behandlas vid våra överläggningar. Jag fick intrycket att han inte ansåg att det finansiella systemet var något problem. Han blev alltmer irriterad över att den socialdemokratiska sidan ägnade sig åt vad han uppfattade som något ovidkommande.
Det kändes märkligt, skriver Ingvar Carlsson, att statsministern inte tycktes medveten om att vi satt med en tickande bomb och att en uppgörelse mellan oss skulle vara ofullbordad om vi inte förmådde skapa förtroende för bankernas förmåga att stå för sina åtaganden.
- Carl Bildt fortsatte att hävda att det inte rörde sig om någon bankkris utan bara en Nordbankskris. Det var synd att statsministern i det läget blockerade en uppgörelse om bankerna...
- Verkligheten trängde sig emellertid på. Några dagar senare träffades en uppgörelse som i realiteten räddade bankerna och kreditinstituten från kollaps. Staten ställde upp med långtgående garantier för att bankerna skulle uppfylla sina förpliktelser.
Till detta kan man kommentera att Bo Lundgren nog har mera rätt att ta åt sig äran för bank-krisens lösande, tillsammans med Stefan Ingves, då chef för den bankstödsnämnd där Odd Engström var ordförande och som hade en s-ledamot som hette Göran Persson.
Bo Lundgren borde få mer ära för detta, liksom Carl Bildt borde få mera skam för det fortsatta och misslyckade och feltänkta kronkursförsvaret.
Man bör även i dessa dagar erinra om att Första Sparbanken av Bildt och Lungren, Beatrice Ask och Mats Odell m fl fick ett lån där ränteeftergiften gav en gåva på en miljard kronor. Pengarna har inte återbetalats till Skattebetalarna utan väl av Swedbank i stället investerats i köpcentra och spekulativa bostadsbyggen i Baltikum.
Bankräddningen var således inte gratis.
Sanningen segrar bland bilor och svärd, väl?
