Inlägg

Visar inlägg med etiketten Jonung

Vi 40-talister var solidariska – med oss själva

Vi som föddes under 1940-talet har utgjort den centrala marginalväljargruppen under hela vårt vuxna liv. I ett extremt proportionellt valsystem som det svenska har vi dominerat och styrt politiken – i alla val under de senaste 50-60 åren. Och vi kommer också att avgöra nästa val Allt började med att vi fick ett nytt och generöst studiemedelssystem 1965. Det gjorde oss fria och oberoende från föräldrar, släkt och andra krävande långivare. Strax därefter, när våra barn började se dagens ljus, behövde vi barnpassning. Vi fick ropen att skalla om daghem åt alla, det vill säga åt oss själva. Och det fick vi. Inte nog med det, vi fick också betald föräldraledighet – allt generöst finansierat av andra generationer. När 1968-generationen började doktorera, upptäckte vi att det fanns för få professurer att konkurrera om. När vi blev höginkomsttagare var det dags för den stora skattereformen i början av 1990-talet. Den sänkte våra marginalskatter och gav oss lägre kapitalbeskattning,  När vå...

Den svaga kronan beror på Riksbanken

 Riksbanken måste sluta experimentera med svensk ekonomi och återgå till en penningpolitik som ger långsiktig makroekonomisk stabilitet, skriver nationalekonomerna Fredrik NG Andersson och Lars Jonung. Åren före den globala finanskrisen 2008/09 kostade en euro cirka 9,25 kronor. Nu ligger kursen strax under 12 kronor I Ekonomisk Debatt nummer 5, som i dagarna även publicerats online, studerar vi varför kronan försvagats. Den köpkraftsjusterade växelkursen är beräknad av OECD enligt Cassels teori. Den är framtagen genom att ställa frågan: hur många kronor krävs för att kunna köpa lika många varor och tjänster producerade i Sverige som det går att köpa varor och tjänster för 1 euro producerade i euroområdet. Som framgår av figur 1 låg den köpkraftsjusterade växelkursen relativt stabil fram till 2008 vilket tyder på att inflationen i Sverige och i Europa var likartad. Därefter har kronkursen försvagats med cirka 17 procent.  En återkommande missuppfattning i debatten om penningpo...

effekten av penningpolitiken beror på de kanaler genom vilka nya pengar pumpas in i samhällsekonomin

Cantillon, en irländsk ekonom, bankir och börsspekulant på 1700-talet, var först med att poängtera att effekten av penningpolitiken beror på de kanaler genom vilka nya pengar pumpas in i samhällsekonomin, på vem som får pengarna och vad de används till. Lars Jonung Kolumn DN 2009-12-17 https://www.internetional.se/stabiliseringspolitik.htm#somhayek Kommentar av Rolf Englund: Det är detta, tror jag, som är en av grundbultarna i tänkandet hos  Hayek  och de andra  österrikarna . Om man stimulerar ekonomin med sänkta räntor och borttagen fastighesskatt, då ökar efterfrågan på bankaktier, fastigheter, filipinska hembiträden, krogar och Porsche-bilar. Om man stimulerar efterfrågan med högre barnbidrag, då ökar efterfrågan på helt andra saker. Ganska självklart, egentligen. ----- - Människors uppoffringar har givit resultat sade Göran Persson   i regeringsförklaringen i Riksdagen,  den 14 september 1999. Denna politik som förlängde lågkonjukturen fördes med stöd av LO...

Stefan Ingves tid som riksbankschef

 Låt oss beskriva penningpolitiken med hjälp av tre figurer. Den första illustrerar Riksbankens styrränta, den andra Riksbankens balansräkning i förhållande till BNP och den tredje inflationen i konsumentpriser och bostadspriser. Figurerna täcker tiden från 2006 till september 2022.  Riksbankslagen från 1999 definierade  målet för penningpolitiken som att ”upprätthålla ett fast penningvärde”- inte som ett inflationsmål med en i lag inskriven exakt siffra.  Förarbetena gav Riksbanken rätt att anpassa målet efter nya omständigheter. Genom att ensidigt hålla fast vid inflationsmålet 2015 blev penningpolitiken kortsiktig snarare än långsiktig.  Fredrik N G Andersson och Lars Jonung DI 20 oktober 2022 https://www.di.se/debatt/debatt-arvet-efter-stefan-ingves-tid-som-riksbankschef/ Om Riksbanken på denna blogg https://englundmacro.blogspot.com/search?q=riksbanken Om Lars Jonung på denna blogg https://englundmacro.blogspot.com/search?q=jonung

Frågan är inte om en lågkonjunktur kommer utan hur djup den blir. Och vad vi gör när den kommer.

Bara dagar efter Riksbankens räntehöjning, måndagen den 15 september 2008, ansökte Lehman Brothers om konkurs. Enligt Jonung har de riktigt stora kriserna, världsdepressionen på 1930-talet, den svenska finanskrisen på 1990-talet och den internationella finanskrisen 2008, en sak gemensamt: samtliga var kopplade till utvecklingen i banksystemet. Johan Carlström SvD Näringsliv 16 februari 2019 Finanskrisen   Lehman Brothers   Lars Jonung

Jonung: Min gissning är att om vi får en ny finanskris i Sverige kommer bostadsobligationerna visa sig stå i centrum för de finansiella problemen

– Det har varit billigt för bankerna att finansiera svenska bolån med lån från utlandet. Skulle utlandet tappa förtroendet för Sverige, blir det svårt att förnya lånen. Då tvingas Riksbanken eller staten att träda in för att rädda bankerna på samma sätt som fallet var vid finanskrisen 1992. Louise Andrén Meiton, SvD Näringsliv 3 november 2016 1992

Utlandslånen hotar de svenska bankerna

Bild
Större bild Diagrammet är hämtat ur Krasch, boom, krasch? Den svenska kreditcykeln Lars Jonung och Fredrik N G Andersson Ekonomisk Debatt nr 8, 2015 Stefan Ingves och Englunds varningsord 2015-11-19 Fortsättning följer...