Englund

- De flesta ekonomer tvivlar på att det blir en dubbeldipp. De varnar i samma andetag för att ingen varaktig uppgång kan ske förrän fastighetsmarknaden återhämtar sig och företagen börjar anställa folk igen, skriver Karin Henriksson, under rubriken "Gamla orosmoln tornar upp på nytt",   SvD Näringsliv  27 augusti 2010 . Bekymret är, anser jag, att fastighetsmarknaden inte återhämtar sig förrän situationen på arbetsmarknaden förbättras, och det gör  inte arbetsmarknaden förrän fastighetsmarknaden återhämtar sig. Således, fastighetsmarknaden vänder inte uppåt förrän arbetsmarknaden förbättras. Och arbetsmarknaden förbättras  inte förrän fastighetsmarknaden vänder uppåt och hushållen åter konsumerar med lånta pengar. Se tidigare bloginlägg "Om lönepengar och lånepengar".

Om lönepengar och lånepengar var rubriken på ett inlägg på denna blog för snart ett halvår sedan. Gradvis och i all tysthet så har vi frångått tanken att lån är något som skall betalas tillbaka. Nuförtiden skall lån inte betalas tillbaka utan rullas runt, eller ändå hellre höjas, i takt med att priset om än inte värdet, på huset stiger. Det hade inte varit någon fara med subprimelånen om inte villapriserna hade sjunkit. Jag kom att tänka på det när jag läste ett inlägg av Tim Iacono, som jag läst och länkat till under många år. Många säger nu att vi finanskrisen skulle vara över. Men jag tycker inte att det känns så. Tvärtom känns det som om det för världsekonomin kan öppna sig en avgrund. Tim Iacono skrev så här: Due to the length of a typical lifetime and the number of those years that individuals are productive, it’s reasonable to think that someone in their mid-60s could retire today and look back at the last 40 years only to conclude that what they just experien...

- Vi har ett nytt mönster på den svenska bostadsmarknaden. Sedan år 2000 har hushållen lånat 800 mdkr med bostäder som säkerhet; pengar som använts till annat än bostadsinvesteringar. Det skriver Statens Bostadskreditnämn i en nyutkommen rapport . Det är en givande analys att skilja på lönepengar och från lånepengar. Om det skrev jag på denna blog för en tid sedan. - Pengarna till konsumtion kan komma från lönepengar och från lånepengar. - Lånepengar vet vi alla vad det är när vi skriver på den prickade raden för att få det vi önskar. - Lönepengar är det vi får för att vi har uträttat något. Läs mer här

BNP är C + I + G. Consumption, Investments and Government. Pengarna till konsumtion kan komma från lönepengar och från lånepengar. Lånepengar vet vi alla vad det är när vi skriver på den prickade raden för att få det vi önskar. Lönepengar är det vi får för att vi har uträttat något. De senaste tio åren eller så har en stor del av konsumtionen (och därmed BNP) i USA, Sverige och andra länder kommit från lånepengar. Detta fick sig en rejäl törn häromåret. Därav finanskrisen. Man skall ha i minnet att när konsumtionen ökar eller minskar så ökar eller minskar även investeringarna och statens inkomster och utgifter påverkas. Det är dock inte alltid så lätt att skilja på lönepengar och lånepengar. Bilarbetarna på Saab, GM, Opel och Volvo anser sig hämta lönepengar i lönekuvertet, men om bilarna köps med lånepengar kanske även deras lönepengar är ett slags lånepengar. Likaså anser sig den som fått ett arv av sina avlidna föräldrar bestående av pengar erhållna vid en försäljning av deras hus...