- The euro is a political project, and that means it requires political supervision and democratic accountability. You are the Parliament of the European Union but you are also the Parliament of the euro, and this is why I wanted President Schulz to contribute to our roadmap for the Economic and Monetary Union – the Five Presidents’ Report we presented last June and Jeroen was referring to.
Our Report makes it clear that the legitimacy of the euro is paramount, at least as important as its economic significance and its stability on the financial markets. In the years to come, as we will need to develop and strengthen the common institutions that a single currency demands, that legitimacy will acquire only greater importance.
This has nothing to do with institutional power grabs or federal dreams.
...
All this is part of our pragmatic yet ambitious approach to completing Europe’s Economic and Monetary Union.
As we promised in the Five Presidents’ Report, we have already launched the Stage 1 of the roadmap, the one which is expected to last until mid-2017. We are “deepening by doing”, which means we are using existing powers and tools to work towards Economic Union, Financial Union, Banking Union and Political Union.
På vilket parti skall man rösta på för att stoppa EU-tåget som dundrar fram mot något som i allt väsentligt kommer att bli ett Europas Förenta Stater, eller Neuropa som det hette förr.
Det är målsättningen om ett ständigt fastare förbund - "ever closer union" - som är själva grundbultsfelet med EU. Det de europeiska folken har sagt nej till, vid de få tillfällen de har fått yttra sig, är att EU skall utvecklas till en stat.
Man måste vara blind om man inte ser att EU skaffar sig statens alla institutioner och symboler, flagga, mynt, president, parlament, domstol, försvar - och - som man nu försöker - en grundlag.
The start of the phenomenon has been pinpointed as 9 August 2007 when bad news from French bank BNP Paribas triggered sharp rise in the cost of credit, and made the financial world realise how serious the situation was. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/7521250.stm
När man skall åka tunnelbana eller flyga till Mallorca måste man visa upp en biljett. Att resa är inte fritt i betydelsen Free Beer. Det är inte svårt att visa upp sin biljett. Det är ungefär lika lätt som att visa upp sitt pass.
Det förs en hysterisk debatt där PK-uppfattningen är att avsaknaden av gränskontroller är ett av EUs fundament. Alla med ett pass från ett EU-land inom Schengen, t ex Rumänien, har rätt att komma in i Sverige i tre månader. Men utan gränskontroller vet Sverige inte när rumänen utanför ICA kom in i landet och det är därför svårt att fastställa när vi enligt EUs regler har rätt att förpassa personen. Man tror inte det är sant. Självklart bör en suverän stat ha rätt att veta vilka personer som kommer in i landet. Detta till skillnad från en delstat inom USA eller Förbundsrepubliken Tyskland.
Eurofilernas dröm och vision är att göra en State of the Union. Det är därför man försett Unionen med en flagga, ett pass, ett parlament och en valuta.
Men vad skall man göra när man sedan vill göra 180 grader om? Om man t ex som en lojal gruppledare i moderaternas riksdagsgrupp under en partiledare som under valdebatten förespråkat att vi måste vara beredda att öppna våra hjärtan? (Detsamma gäller givetvis andra partier, som t ex socialdemokraterna.) Läroboken föreskriver väl att man då skall upplösa riksdagen, utlysa nyval och begära ett nytt mandat från folket.
Ingves tal in extenso länkas till nedan. Här ett utdrag Mer troligt är istället att finansiella stabilitetsrisker uppkommer till följd av att bankernas finansiering försvåras. Svenska banker har en stor andel marknadsfinansiering, och ett viktigt inslag är säkerställda obligationer med bolån som säkerhet.
De här obligationerna finansierar utlåningen till bostadsändamål, och finns också på bankernas tillgångssida, eftersom de svenska bankerna till stor del äger varandras säkerställda obligationer. Obligationerna använder bankerna bland annat i sina likviditetsporföljer, i rollen som marknadsgaranter, som säkerheter i repor, med mera. I Sverige är marknaden för säkerställda obligationer med bolån som säkerhet idag större än marknaden för svenska statsobligationer. Den utestående stocken motsvarar över hälften av Sveriges BNP. De säkerställda obligationerna är med andra ord en av grundbultarna i den svenska finansiella sektorn. En stor andel av de säkerställda obligationerna innehas av utländska investerare (se diagram 9). De svenska bankerna är därmed beroende av att utländska investerare har förtroende för den svenska bolånemarknaden. Ett bostadsprisfall göra att bankernas finansiering försvåras – utländska investerare har visat sig vara ”lättflyktiga”, exempelvis i samband med den senaste finansiella krisen (se diagram 9). Sverige har ett stort banksystem, där bankernas tillgångar motsvarar nästan 4 gånger BNP. De potentiella effekterna på ekonomin blir därmed också större. 2015-11-19 http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Tal/2015/Ingves-Bostadsmarknaden-och-hushallens-skuldsattning-ur-ett-centralbanksperspektiv/
- – Vi har skapat ett finansiellt system där bostadsobligationer är grundbulten, delvis beror det på att vi har en låg statsskuld jämfört med många andra länder. Men det gör att riskerna kring svensk bostadsmarknad handlar om långt mer än hushållen och deras konsumtion. Riskerna rör själva kärnan i det finansiella systemet, säger Stefan Ingves.
I Ingves scenario fortsätter priserna på bostäder att öka tills dess att utländska investerare börjar förlora förtroendet för svenska bostadsobligationer. Bankerna får då svårare att finansiera sig och hushållens boräntor stiger. När färre utländska investerare vill köpa bostadsobligationer faller också kronan i värde och inflationen stiger. Riksbanken tvingas att höja reporäntan för att hantera inflationen.
Det är inte bara Riksbanken som tillverkar nya pengar i rekordfart. De svenska bankerna har det senaste året lånat ut 217 nya miljarder till svenskarna, enligt SCB. Merparten av pengarna har dock gått till att finansiera ägarbyten av redan befintliga bostäder som blivit ännu dyrare. Hur detta gör Sverige till en bättre plats att bo på är oklart. http://www.svd.se/ekonomin-narmar-sig-stupet--sluta-filma-med-mobilen/om/riksbankens-minusranta
- Visst, det går att göra otaliga och välförtjänta poänger på att det som för ett år sedan hade renderat verbala spöstraff vid samhällsdebattens skampåle, nu förs fram i strid ström från dem som då villigt hade greppat piskan. Men ... Det skriver Tove Lifvendahl den 6 november 2015 En lysande formulering. - Det är svårt att tänka sig ett bättre exempel än den nuvarande flyktingsituationen på Kahnemans teori; att vårt intellekt är optimerat för en tillvaro som inte längre finns. På grund av detta begår vi ständigt misstag, är lättlurade och fattar snabba beslut som visar sig få dåliga följder eftersom de intuitiva bedömningarna som föregick dem var otillräckliga. Vi? Hon menar de som då villigt hade greppat piskan. Med "vi" innesluter hon de politiskt ansvariga, i första hand Alliansregeringarna. Förlåtelse är nog bra, men ansvarsutkrävande är också en viktig sak, sorgligt frånvarande i vårt lands politiska kultur. Generalpreventionen avser att folk skall veta att om man är dum kommer man att få ett straff och denna insikt skall, hoppas man, avhålla folk från att göra dumma saker. Tove Lifvendahl: Det snabba och långsamma Kahneman
England vill inte vara med i EU om det skall vara Ever Closer Union. Ingen fara säger man från ledande EU-håll för att lugna engelsmännen. Men. - For some in Brussels, the phrase has an importance akin to ‘We, the People,’ the opening words of the US Constitution. It forms the first line of the 1957 Treaty of Rome, which laid the basis for the EU: “DETERMINED to lay the foundations of an ever-closer union among the peoples of Europe.”
As such, the chances of leaders agreeing to rewrite the treaty text, or creating a full-blown opt-out for certain countries, are remote.
However, it does look like that Britain will get some form of statement that says the principle does not oblige countries to take part in political integration if they do not wish.
Telegraph 28 October 2015 Jag tror att dom försöker luras. Så lätt ger dom inte upp sin storhetsvansinniga dröm om ett nytt Rom. Det heter ju också Rom-fördraget.
En stats suveränitet förutsätter fysisk kontroll av dess gränser, som Richard Swartz påpekade i sin senaste kolumn (DN 12/9). En stat som låter människor välla in över dess gränser, utan kontroll, har upphört att existera som stat. Hans Bergström, DI 28/9 2015 Schengensamarbetet, med avskaffad passkontroll, förutsätter en stark kontroll av områdets yttre gräns. Utan en sådan kontroll tvingas länder upphäva Schengenregimen. Så sker nu. Österrike, Tyskland – ja, även Finland uppe i Torneo – har funnit det nödvändigt att återinföra en effektiv gränskontroll. Ansvariga myndigheter i Tyskland rapporterar att åtminstone en fjärdedel av dem som uppger sig vara flyktingar från Syrien inte alls är det. De kommer från andra arabländer, och till och med från Afrika, men har förstått att de lättare tar sig till Nordeuropa om de säger sig komma från Syrien och rent av kan uppvisa ett stulet syriskt pass. Inget land kan någon längre tid avstå från att pröva vilka som kommer över dess gräns. Det måste även Sverige inse. Full text http://www.dn.se/ledare/kolumner/richard-swartz-snart-ar-granser-allt-vi-talar-om/
- Att det skulle komma rekordmånga asylsökande och flyktingar till Sverige är bara en överraskning för dem som inte orkat göra analysen av kända faktum tidigare. Det visar sig, föga överraskande, att vi som under lång tid påpekat att migrationsvolymer och kapacitet hänger ihop, hade rätt. I dag sitter partierna och krishanterar för att volymen överstiger den nuvarande kapaciteten. Det skrev Tove Lifvendahl i onsdags 21/10 2015 - Det sorgliga är att situationen som nu adekvat ges prefixen akut-, kris- och nöd-, hade kunnat vara mer ordnad och bättre rustad om det hade funnits en vuxen diskussion om detta innan nuläget uppstod. Och de som får betala priset för den politiska oförmågan att tala volymer och system, är just de enskilda individer som befolkar volymerna. Det var ingen dålig artikel. Den kan läsas här http://www.svd.se/politiken-och-verkligheten/av/tove-lifvendahl I dag söndagen den 25 oktober 2015 skriver hon i samma ämne, men med ett helt annat anslag: - Vi kan eller ska inte försörja hela världen, men vi bör och kan erbjuda hela världen att försörja sig hos oss. Det är väl så nära fri invandring man kan komma. http://www.svd.se/politikerna-ser-fel-uppgifter/i/senaste/om/ledare Den som skriver det är chefen för ledarsidan på Svenska Dagbladet. Förr i tiden hade det nog väckt uppmärksamhet. På sin tid blev Mats Johansson herostratiskt ryktbar för att dag 1 som politisk chefredaktör ha gjort 180 grader om EMU och sällade tidningen till Ja-sägarnas led. http://www.nejtillemu.com/mjsvd.htm#svdturn
Men nu verkar det som om en tidning inte längre har en linje. Tove uppträder som vilken bloggare som helt. Ledarsidan har förvandlats till en website där ett antal bloggare skriver lite vadsomhelst. Jag kanske inte hänger med min tid men nog är det en stor förändring. Lustigt nog hade Tove i sin artikel i dag söndag även än hänvisning och länk till en annan artikel i dagens tidning i vilken Ivar Arpi under rubriken "180 grader senare" hånar ett antal personer för att ha bytt uppfattning om de asylsökande. http://www.svd.se/180-grader-senare/om/flyktingkrisen-i-europa
Det finns en stark logik som talar för att trappa av ränteavdraget. Gamla argument, som hade att göra med fastighetsskatten, gäller inte längre. Det skriver DN i en ledare 2015-10-19 Innan fastighetsskatten avskaffades och ersattes med en avgift, i stort sett lika för en lyxvilla i Djursholm och ett torp i Norrland, var det en tanke med systemet. Villaägaren fick ta upp en intäkt, x procent av taxeringsvärdet, hen fick dra av räntekostnaderna och nettot togs upp till beskattning. Numera hänger ränteavdraget i luften. Man kan då välja mellan att minska ränteavdraget eller att återinföra en beskattning av fastighetens värde, som väl får stå i något förhållande till hur de man värdesätter boendet i huset ifråga. Det har att göra med principen om skatt efter bärkraft. Man kan jämföra två fall av beskattning av ett hus värt i dag 7 miljoner. Det gamla paret köpte huset för länge sedan och har lån på två miljoner. Det unga paret har skrapat ihop 500.000 kr, en ingalunda föraktlig summa, och har således lån på 6,5 mkr. Om det nu skall stramas åt på bostadsmarknaden, varför skall då de med en förmögenhet på fem miljoner kronor gå fria, medan de, med en förmögenhet som är en tiondel därav, ensamma bära den nya bördan? Läs mer här
Jag ser inte Romfördragets ord om ”ever closer union” som en vision av en skräckinjagande europeisk superstatutan bara som ett uttryck av EU-fädernas önskan att undvika att ett tredje världskrig startar i Europa, skriver Janerik Larsson i SvD 16 oktober 2015. Jag ber att få respectully disagree. Poängen är det inte behöver bli "en skräckinjagande europeisk superstat" för att man skall säga nej till utvecklingen. Det räcker med att EU bli en stat. Då blir Sverige, liksom England, Frankrike, Tyskland, Italien och alla de andra gamla länderna delstater i denna stat. Det skulle inte komma att sluta lyckligt, därom är jag övertygad. Federalism
Having bailed them out and then helped to repair their balance sheets with record-low interest rates and bond-buying, policy makers may assist the financial industry once more when the U.S. Federal Reserve begins tightening monetary policy.
That’s according to two recently published reports by the Bank for International Settlements and McKinsey & Co., both of which have highlighted the downsides of ultra-easy borrowing costs in the past.
Based on seven years of data from 109 large international banks in 14 countries, the BISconfirmed a relationship between short-term rates and the slope of the curve for bond yields with bank profitability.
The conclusion drawn by Claudio Borio, the head of the monetary and economic department at the BIS, and colleagues is that the positive impact of being able to earn income by lending money out for higher rates over time is bigger than the hit of defaults and income that doesn’t carry interest.
The benefits of migration are questionable Cosmopolitanism is incompatible with our organisation into territorial jurisdictions Martin Wolf, FT September 29, 2015 I am the child of refugees. My parents came to the UK to escape Hitler. Their arrival saved their lives. More passionate patriots cannot be imagined. It is not surprising that I believe Europe has a moral obligation to protect refugees. But what should one think about immigration more broadly? Immigrants lower the ratio of the retired to those of working age (the old-age dependency ratio). But the impact on dependency, at least with current levels of immigration, is modest. To lower it substantially requires enormous inflows. In 2014, there were 29 dependants aged 65 and over for every 100 people of working age. According to the UN, keeping this ratio below a third would require immigration of 154m between 1995 and 2050, with far more thereafter: immigrants age, too, after all. Yet migration is not just about economics. Immigrants are people. They bring in families, for example. Over time, large-scale immigration will transform the cultures of recipient countries in complex ways. People may legitimately differ on the correct policies. Full text
"Immigration increases the size of the economy." This is true, but irrelevant. What matters is its impact on the welfare of the pre-existing population. What is remarkable is that there is next to no good argument or evidence to suggest that immigration on the current scale does raise that welfare to any significant degree. Martin Wolf FT 3/4 2008
Central bankers have taken it upon themselves to sponsor great bull markets in the hopes of making people spend more because they will feel richer. That was the theory.
James Grant, September 26, 2015 Governments through central banks have muscled down money market interest rates to zero and in some cases below zero.
Not content with that, they have implemented what economists chose to call «the portfolio balance channel». That’s a very fancy phrase meaning higher stock prices in the interest of rising aggregate demand.
That was the theory of the Bernanke Fed and it certainly was the theory of the Chinese communists who sponsored the fly away levitation of the Shanghai A-shares. So the world over – and this goes for Europe as well – central bankers have taken it upon themselves to sponsor great bull markets in the hopes of making people spend more because they will feel richer. http://www.internetional.se/Grant1992.htm#grant2015sept
Because of the structural defects of the euro, the European authorities have had to become masters of the art of muddling through one crisis after another. This practice is popularly known as kicking the can down the road although it would be more accurate to describe it as kicking the can uphill so that it keeps coming back. But Europe now faces at least five crises at the same time: four internal ones—the euro, Greece, migration, and the British referendum on whether to remain in the EU—and an external one, Russian aggression against Ukraine. Both the public and the authorities are overwhelmed. http://www.nybooks.com/articles/archives/2015/oct/08/ukraine-europe-what-should-be-done/
It would be heartwarming to believe that the crowds that turned out to welcome Syrian refugees arriving at Munich station show that Europe will respect its commitments in full. It would also be dangerously naive.
If you want to understand what is happening to the European Union’s constitution, the EU flag is a good place to start. European leaders will agree to delete references to the flag in the constitution.
Everybody knows the flags will keep flying.
The words in the constitution will change. But the substance will remain the same.
It would be unfair to demand that the federalists simply abandon their ideal of political union in Europe. We are all entitled to our dreams. But they should recognise that in the current political situation they lack both the power and the legitimacy to press on with "the project". Gideon Rachman, Financial Times, August 29 2006
Gideon Rachman became chief foreign affairs columnist for the Financial Times in July 2006. He joined the FT after a 15-year career at The Economist
If there is one thing that the French and Dutch referendums demonstrated, it is that local politicians are spectacularly bad judges of what sways their voters.
It is already clear that when the Germans take over the EU presidency in January they will use their position to relaunch the constitutional debate. As a result, constitutional wrangling may dominate the next couple of years of the EU’s political life.
The constitution’s most ardent advocates are not embarrassed by this prospect. They do not regard the rejection of the document by voters as in any way definitive – merely grossly inconvenient.
Malin Axelsson, ny chef för Radioteatern, romandebuterar med ”Anropa” – en surrealistisk bok om en kvinna som vill skriva men i stället umgås med apor. Eller är det kanske män? Det skulle kunna vara männen som är apor; Axelssons roman som en konfrontativ uppgörelse med manssamhället och mannens tolkningsföreträde. Ytterst är nog apan ändå en sinnebild för människan. Och jagets upplevelse av att befinna sig i en värld full av apor handlar både om förfrämligande och gemenskap. ”Anropa” är inte bara en roman för oss som håller i den, den behandlas också som text i själva romanen, i vad jag ser som ett försök att plocka sönder litteraturens själva villkor. Detta är skrivet av Therese Eriksson, litteraturkritiker och kulturskribent, SvD Kultur 14 september 2015
Finanskrisen avslöjade obarmhärtigt bristerna i eurons konstruktion. Medlemsländerna var för olika För federalisten är allt okomplicerat. Lösningen heter finanspolitisk union, en enda budget bestämd av ett departement i Bryssel En sådan är fullständigt otänkbar för Tyskland För Sveriges del skulle euron vara för evigt omöjlig.
John Hussman’s weekly letter provides sound advice for anyone looking to avoid a 50% loss in the next 18 months. levels on par with 1929 and 2000. The difference is that fear has been overtaking greed in the psyches of traders.
The average Joe isn’t in the market. Only the Ivy League MBA High frequency trading computer gurus are playing in this rigged market.
The 1,100 point crash last Monday is what happens when arrogant young traders, fear and computer algorithms combine in a perfect storm of mindless selling.
Suddenly the pompous risk takers became frightened risk averse lemmings.
Rational expectations. Ha. Romer roots the sorry state of academic macroeconomics in a battle between Robert Lucas and Thomas Sargent Martin Sandbu, FT 17 Augusti 2015
For months, Paul Romer, the economics professor, has been on a crusade against what he calls “mathiness”, by which he means deliberately abstruse use of mathematics to camouflage political arguments by economists.
The renewed policy move comes after Germany said this week that it would receive 800,000 asylum applications this year, and gave warning that the EU’s asylum rules must be reformed or the border-free Schengen Area would face collapse. FT August 20, 2015
Ms Merkel told ZDF television on Sunday she had “no doubts” that the IMF come on board. She ruled out a haircut on Greek debt, but said there was “room for manoeuvre” for debt relief through loan extensions and lower interest. Financial Times 16 August 2015
Probably the most famous of Sherlock Holmes quotes, "Elementary, my dear Watson," was never spoken by Sherlock Holmes. That is to say that Sir Arthur Conan Doyle never wrote those exact words for his fictional detective Sherlock Holmes. However, Sherlock Holmes does say the words "elementary" and "my dear Watson" quite often. Below are a just few examples.
Avtalet om nödlån på totalt 86 miljarder euro klubbades på fredagen av parlamentet i Aten och godkändes senare av eurozonens finansministrar.
Grekland skall i huvudsak använda dessa pengar för att betala räntor och amorteringar till EU och ECB. Den grekiska staten skall under den treåriga låneperioden ha ett betydande överskott i sina primära finanser.
Men, läser jag i SvD, Internationella valutafonden (IMF) sätter sig på tvären. Även om ordförande Christine Lagarde hyllar Greklands samarbetsvilja och reformerna som ingår i avtalet skräder hon inte orden när det kommer till statsskuldens långvariga effekt:
– Jag står fast vid att skulden har nått ohållbara nivåer och att Grekland inte kan lösa skuldkrisen på egen hand, säger Lagarde i ett uttalande.
För att Grekland ska ta sig igenom skuldkrisen krävs det därför att ”betydande skuldlättnader, i mycket större utsträckning än parterna har övervägt hittills” när det tredje stödpaketet utvärderas för första gången i höst.
When banks have non-performing loans, they sometimes don’t want to admit it. So instead of calling it a loss, because the debtor can’t pay, they simply rewrite the contract so that it has been extended.
This way the debtor is not technically behind in payments and the creditor can pretend that the corresponding debt on their books is worth something.
“I am sure the euro will oblige us to introduce a new set of economic policy instruments. It is politically impossible to propose that now. But some day there will be a crisis and new instruments will be created.”
– Romano Prodi, EU Commission president, December 2001
Prodi and the other leaders who forged the euro knew what they were doing. They knew a crisis would develop, as Milton Friedman and many others had predicted.
It is not conceivable that these very astute men didn’t realize that creating a monetary union without a fiscal union would bring about an existential crisis.
They accepted that eventuality as the price of European unity.
But now the payment is coming due, and it is far larger than they probably anticipated.
Eager not to repeat what many see as one of myriad mistakes it and others made in Greece, IMF staff have for months insisted that the rescue has to include not just a series of difficult reforms by Athens, but also what in countries such as Germany would be a politically awkward agreement to help reduce the burden of Greece’s more than €300bn sovereign debt pile, most of which is now owed to other eurozone governments and taxpayers. http://www.nejtillemu.com/imfeuro.htm#0814ft
Priset på guld fortsätter falla snabbt. För Riksbanken som håller en guldreserv på nästan 126 ton guld svider prisslakten på den ädla metallen. 15 miljarder kronor är borta sedan 2011, och raset kan fortsätta. SvD Näringsliv 13 augusti 2015 Tidigare har även finansmannen Tomas Fischer kritiserat Riksbanken för utförsäljningen av guldreserven. DI 2009-01-07 Senaste nytt hos Rolf Englund blog, IntCom och nejtillemu
Telegraph 10 August 2015 http://www.internetional.se/skuldfragan.htm#armageddonwho Who Predicted The Global Financial Crisis? Michael J. Panzner, Financial Armageddon The first major effort to identify those that publicly predicted the crisis was a paper titled "No One Saw This Coming": Understanding Financial Crisis Through Accounting Models by Dirk Bezemer. Bezemer identified 12 individuals (academics, government advisers, consultants, investors, stock market commentators and one graduate student) that between 2000 and 2006 warned specifically about a housing led recession within years. "Together they belie the notion that ’no one saw this coming’, or that those who did were either professional doomsayers or lucky guessers." The Bezemer 12 are Dean Baker Wynne Godley Fred Harrison (UK) Michael Hudson Eric Janszen Steve Keen (Australia) Jakob Madsen & Jens Kjaer Sørensen (Denmark) Kurt Richebächer Nouriel Roubini Peter Schiff Robert Shiller Bezemer applied four selection criteria. Some account on how they arrived at their conclusions. Including an analytical account linking a real estate crisis to real-sector recessionary implications (eliminating John Talbott). Prediction in the public domain, and The prediction had to have some timing attached to it (eliminating Raghuram Rajan and Claudio Borio) http://investorhome.com/predicted.htm Financial Crisis http://www.internetional.se/hedgefunds.htm
The battle over the third Greek bailout has provided a moment of terrifying clarity. The crisis is not just about the right level of sales taxes on islands in the Aegean, Germans’ capacity for empathy, or even the future of the euro. It is about the future of European integration itself — and of German leadership in Europe. Fiscal and economic union, at least for the eurozone. The quid pro quo will be structural reforms and responsible budget policies, to reassure Germany, the Nordics, the Netherlands and eastern Europe. In return, France and the southern Europeans should have their wish of debt mutualisation, solidarity and stimulus. Europe also needs an immigration policy. Given its dire demographics, the continent ought to be grateful for refugees. They are tomorrow’s workforce. Constanze Stelzenmüller, FT August 10, 2015 The writer is a senior fellow at the Brookings Institution Full text "ever closer union" - The United States of Europe
År 2005 tog jag mig före att genomföra detta storhetsvansinniga projekt. Det har inte varit särskilt framgångsrikt och det har inte mötts med hejarop utan med förmodligen välgrundade tvivel av den enda person som kommenterat mitt inlägg. http://englundmacro.blogspot.se/2005_02_01_archive.html Sedan kom finanskrisen och eurokrisen och det hela föll i glömska. Men häromdagen fick jag ny inspiration när jag läste en artikel i Financial Times av Noah Smith, Bloomberg 5 August 2015. http://www.internetional.se/ostskol.htm#noa Han skrev att den österrikiska skolan inser att "productive capital come in multiple forms, while mainstream macro usually assumes that all forms of capital are interchangeable". Aha, tänkte jag, penningmängden är inte som vatten i en pool, utan i hinkar eller vattenkannor, som flödar över olika ställen av ekonomin. Jag har länge varit inne på tankegångar av detta slag. - Bättre då att Fed köper statspapper i stället för bostadsobligationer. Då kan staten ge pengarna till ensamstående mödrar eller utförsäkrade arbetslösa, vilket omedelbart skulle leda till den önskade ökningen av efterfrågan, skrev jag t ex 2012-09-19. http://englundmacro.blogspot.se/2012/09/it-is-demand-stupid-men-jag-forstar.html Där tror jag den österrikiska skolan har en viktig poäng. Det är elementärt att en ökning av penningmängden har olika effekt beroende var ökningen kommer in i ekonomin även om den sprider sig till hela ekonomin. Ökade barnbidrag leder till ökad efterfrågan på barnkläder och hamburgare. En avskaffad fastighetsskatt kombinerad med kreditbubblor med stigande priser på bostadsrätter leder till ökad efterfrågan på krogar i innerstaden och båtar och hus i skärgården. När sedan bubblan brister visar det sig att det är överskott på krogar och för mycket folk anställda i bygg- och RoT-branschen. Jag kommer inte längre just nu men vill upprepa detta inläggs budskap: Penningmängden är inte som vatten i en pool, utan i hinkar eller vattenkannor, som flödar över olika ställen av ekonomin. Är jag på väg att uppfinna hjulet på nytt?
