Leta i den här bloggen
2007-08-29
Dagens Nyheter, centerpartiet och grundlagsfrågan
- Meningskiljaktligheterna manifesteras nu nästan enbart av den marginaliserade EU-kritikern Hans Lindqvist, skriver DN föraktligt.
I en motion som bara bär hans namn pläderar han för en folkomröstning om EU-konstitutionen.
- Skulle partiet börja rasa i opinionsmätningar skulle fler av partiets mer konservativa nationalstats-romatiker börja höras igen. Men än så länge är EU-frågan död, tror och hoppas DN.
Men måste man vara nationalstats-romatiker för att fråga folket om de vill bli en delstat i Det
Nya Europa?
På DNs ledarsida är man superstats-romantiker.
Där har man kunnat läsa saker som:
- Fråga inte vad Rom har gjort för dig, utan vad du kan göra för Rom.
- "ett förenat Europa med en regering, ett parlament, en beskattning, ett försvar och medlemsländerna som delstater med delstatsregeringar och -parlament. ett mål att sträva mot"
Och DN låtsas som om man inte läst artikeln häromdagen på DN Debatt där en fjärdedel av centerns riksdagsledamöter tar strid med alliansregeringen om hur man ska tackla centraliseringen av EU:s beslutsordning.
- Regeringen vägrar att låta svenska folket få säga sitt om EU:s nya "reformfördrag" som ska klubbas vid EU-toppmötet i oktober.
Länkar:
DN huvudledare 29 augusti 2007
Hans Lindqvist
DN Debatt där en fjärdedel av centerns riksdagsledamöter tar strid med alliansregeringen
Fråga inte vad Rom har gjort för dig, utan vad du kan göra för Rom.
"ett förenat Europa med en regering, ett parlament, en beskattning, ett försvar och medlemsländerna som delstater med delstatsregeringar och -parlament. ett mål att sträva mot"
2007-08-24
Tomas Fischer: Harry Schein var hyperintelligent, kvick och bildad
Harry /Schein/ var hyperintelligent, kvick och bildad och jag var smickrad över att han ville öda sin tid på mig. Några år umgicks jag på tu man hand med Harry. Han brukade besöka mig medförande en flaska Cutty Sark som han nästan drack ur samtidigt som han slog mig i schack, berättar Tomas i sin roande kolumn.
Själv har jag vid några tillfällen träffat Harry Schein. Han var vid den tiden chef för Exportkreditnämnden och jag höll på med den bankkris som då var aktuell. Det har väl varit lite väl många internationella bank- och finanskriser de senste decennierna för att man skall vara riktigt lugn.
Då var det i första hand Latinamerikas skulder som var aktuella.
- Pengarna är ju redan förlorade. Nu handlar det bara om bokföring, sade Schein.
Ett citat av Harry Schein har jag på min websites första sida:
"Risken med att vara rolig är att folk tror att man skämtar."
Tomas Fischer, som även han är hyperintelligent, kvick och bildad, stötte jag ihop med under det misslyckade kronkursförsvar som Carl Bildt, då statsminister, nu häpnadsväckande nog utrikesminister, bedrev i början på 1990-talet.
Själv brukar jag skryta med att jag hade en artikel på DN Debatt om och mot kronkursförsvaret innan Nils Lundgren hade det. Men jag måste tillstå att Tomas Fischer var ute långt tidigare.
Med Bildt mot Poltava, var rubriken för Tomas artikel i Aftonbladet redan före jul 1991, nästan ett år innan kronkursförsvaret bröt samman med 500 procents ränta.
Några länkar:
Tomas Fischer
Med Bildt mot Poltava
Carl Bildt
Rolf Englund på DN Debatt 26/8 1992
2007-08-22
Bra rutet, Rothstein
Frågan är, börjar han, varför just vissa kunskapsproducerande organisationer skall anses vara universitet. Uppenbarligen kan det inte bara handla om att en organisation sysslar med att producera kunskap. Det måste i stället handla om att med universitet avses en organisation som producerar och lär ut kunskap enligt vissa särskilda principer.
Dessa principer har slagits fast i ett särskilt dokument som upprättades 1988 i Bologna då man firade 800-årsjubileet för Europas äldsta universitet.
Länk till denna och andra artiklar av Rothstein finns här.
2007-08-21
Varför är Fredrik så tyst och varför pratar Mona så mycket utan att säga något?
Samtidigt får Mona, socialdemokratisk partiordförande kritik för att hennes myckna prat inte innehåller någon substans.
Delvis kan detta vara en ofrånkomlig del av dagens politiska verklighet där man inte kan diskutera om huruvida man bör införa socialism, eller ej, något som tidigare upptog en stor del av debatten.
Med rätta. För det var en viktig fråga huruvida man skulle införa socialism eller inte.
Nu råder det enighet om att det skall man inte.
Man bör kanske ett ögonblick tänka på vilken himla tur det var att inte Mona och de andra förespråkarna för fond-socialism hade tillfälle att genomföra sina utopier.
Det går att rulla tillbaka socialismen, har det visat sig. Men det sker inte utan möda och besvär.
Ett annat skäl till att Fredrik och Mona inte säger så mycket kan vara att de inte har så mycket att säga.
Det som inte bestäms av globaliseringens utmaningar, det bestäms i Bryssel.
Nuförtiden är det inte bara riksdagen utan även regeringen som liknar ett transportkompani.
Regering och riksdag öppnar posten från Bryssel och sänder skrivelserna genom byråkratins och den formella demokratins alla kvarnar och ut kommer tillämpningsföreskrifter för regler beslutade av personer som inte är valda av det svenska folket.
Därför får Mona tala om rättvisa för HBT-personer och Fredrik får låtsas som om han tror att sänkt a-kassa skulle få fart på tillväxten.
Ändå finns det en stor fråga de borde tala om, nämligen om Sverige skall förbli en självständig stat eller om vi skall bli en delstat inom den Europeiska Unionen.
- Om vi tar det här steget /mot EMU/ kommer det då att i grunden ändra den europeiska unionens karaktär, frågade Fichtelius Göran Persson.
- Vi måste svara på den här frågan, för vi gick inte in i en europeisk union som var på väg att bli en federation, utan vi gick in i en europeisk union som var en union mellan självständiga stater.
Det var vi väldigt noga med när vi folkomröstade /1994/.
- Om EMU-processen leder oss i riktning mot en federation, ja, då skall det öppet sägas, då skall det klaras ut innan man tar ett sådant beslut.
- Det överstatliga draget i EMU-processen får man inte underskatta. Man måste förhålla sig till det, man får tycka om det eller inte tycka om det. I vilket fall som helst måst man berätta det för folk.
- Europas eliter kan inte genomföra EMU, det måste vara folkligt förankrat, sade den dåvarande statsministern.
Vad gör då Fredrik och Mona för att folkligt förankra det Ja-till- grundlagen som de är ense om att i all tysthet slussa genom riksdagen?
De tiger.
Kanske Mona talar i smyg med Margot Wallström?
Om de nu egentligen är vänner, som de låtsas, eller om de är rivaler, vilket inte är omöjligt?
Kanske har Margot berättat för Mona om sitt arbete "The Action Committee for European Democracy" - en grupp av "privatpersoner" - Giuliano Amato, Michel Barnier, Jean-Luc Dehaene, Danuta Hübner, Sandra Kalniete, Wim Kok, Paavo Lipponen, Inigo Mendez de Vigo, Chris Patten, Otto Schily, Costas Simitis, Dominique Strauss-Kahn, António Vitorino and Margot Wallström.
- Om processen leder oss i riktning mot en federation, ja, då skall det öppet sägas, då skall det klaras ut innan man tar ett sådant beslut.
Självklart bör det genomföras en folkomröstning om grundlagsförslaget.
Dessförinnan bör förslaget till ny grundlag för EU - och därmed ny grundlag för Sverige - sändas på remiss.
Skall man uppge rikets självständighet bör det åtminstone föregås av en remissbehandling.
Några länkar:
Göran Persson
EUs grundlag - The Constitution
Folkomröstning om EU-grundlagen
Margot Wallström
Mona Sahlin
2007-08-20
Fastighetsskatten och krisen på bolånemarknaden i USA
- Vi är naturligtvis öppna för att lyssna in andra förslag, men en sak är väldigt viktigt att säga och det är att de 16,3 miljarder kronor som behövs för att finansiera att hela fastighetsskatten kan tas bort måste in till sista kronan, säger Reinfeldt.
En lång rad myndigheter och organisationer är kritiska till detta.
Det gäller bland andra Svenskt näringsliv, LO, Villaägarna, Boverket och Hyresgästföreningen.
Skatteverket riktar tung kritik mot förslaget.
Detta kan inte komma som en överraskning för vare sig statsministern eller finansministern. De gick in i valrörelsen utan att ha det förslaget i sitt valprogram, men föll undan för en av villaägarorganisationer och kristdemokratledare uppiskad opinion.
Ett historiskt misstag.
Nu avlöser det ena hugskottet det andra.
Grundproblemet är givetvis, som alla ekonomer förstår, att fastighetsskatten i huvudsak var OK. Det var i kombination med den nu avskaffade förmögenhetsskatten som den blev ett problem för ett fåtal.
Men en avskaffad fastighetsskatt är givetvis till fördel för ett flertal villa- och bostadsrättsägare.
Den inträffade olyckan är ett gott exempel på Public Choice-lärans förklaringsvärde.
Synd att Anders Borg, regeringens enda stjärna, skulle lägga sig och mot bättre vetande gå med på att avskaffa fastighetsskatten.
Ett borttagande kommer att trissa upp de redan höga bostadspriserna ytterligare, vilket är trevligt för dem som redan har köpt, men som alla bubblor är de vackrast innan de brister.
Den amerikanska bostadsbubblan spricker nu under stor mediabevakning.
Anders Borg borde ta det som nu händer på världens finansmarknader som förevändning för att dra tillbaka förslaget. Han får väl tillsätta en ny utredning och säga att han har tagit intryck av remissinstansernas kritik.
Det kan väl inte vara fel att lyssna på remissinstanser?
Några länkar:
Huspriser
Fastighetsskatten
Danne Nordling om fastighetsskatten
Hedge Funds
2007-08-15
Varför betalade ECB 1.800 miljarder kronor för att rädda euron?
Förra veckan lade ECB ut 200 miljarder euro för att förhindra europeiska storbanker att inställa betalningarna. I nyhetsrapporteringarna brukar det sägas att ECB och amerikanska Fed tillför pengar till banksystemet. Men det man faktiskt praktiskt gör är att man lånar ut pengar till bankerna.
Det är nu ingenting ovanligt. Det är det man har centralbanker till. Bankerna har ju inte insättarnas pengar i sina kassavalv utan har lånat ut dem till företag, bostadsköpare, hedgefonder och varandra. Centralbanken förser marknaden med likvida medel genom sina sk repor för att få räntan på marknaden att ligga nära riksbankens diskonto.
Tittar man noga i bankernas balansräkningar kan man se att det är skillnad på å ena sidan ”inlåning” - insättarnas pengar – och å andra sidan ”upplåning” - pengar man lånat på marknaden bankerna emellan.
Banker kan komma i betalningssvårigheter om insättarna kommer och ställer sig i kö för att ta ut sina pengar – vilket är ovanligt och väl i Sverige senast drabbade HSB.
Banker kan också komma i betalningssvårigheter om de får bekymmer med sin ”upplåning”, dvs om andra banker, på goda eller dåliga grunder tror att banken har för mycket dåliga lån, inte vill rulla runt sina krediter.
Det var detta som gjorde den svenska finanskrisen i början på 90-talet akut.
Utländska banker misstrodde de svenska storbankerna med Handelsbanken och S-E-banken i spetsen. Mest misstrodde de Nordbanken och Götabanken.
- Enligt vår uppfattning stod det finansiella systemet i Sverige inför en kollaps den 24 september 1992. Det skrev Göran Lind och den nuvarande riksbankschefen Stefan Ingves i Ekonomisk Debatt nr 1/1998
Centralbanker har således till uppgift att låna ut pengar till bankerna när dessa har likviditesproblem. Centralbanken sägs ha uppgiften som ”Lender of last resort”.
Sedan kan bankerna också råka i soliditetsproblem, om det visar sig att deras kreditförluster är så stora att bankernas egna kapital är förbrukat. Då uppstår frågan om banken skall försättas i konkurs, likt Götabanken, eller om, och i så fall vem, som skall rädda banken (bail-out).
ECB lägger väl inte ut 1.800 miljarder kronor utan anledning. ECB måste således anse att situationen är allvarlig. Det har man tyckt länge. Jag fann på min egen site en artikl ur Financial Times för drygt ett år sedan, den 2 juni 2006, i vilken ECB varnade för att hedge-fonderna var en risk av samma storleksordning som en fågelvirus-epidemi. Man tillade att det inte finns några uppenbara åtgärder att vidta för att förhindra en sådan finansiell kris.
(Hedge funds have created a “major risk” to global financial stability for which there are no obvious remedies, the European Central Bank warned on Thursday in one of the bluntest official statements yet on the rapidly growing sector.)
När man betänker att en tänkbar, de flesta som kan frågan anser att den kommer och att frågan bara är när, fågelviurs-epidemi är nära släkt med Spanska sjukan får man en uppfattning om ECBs farhågor.
Senast världens finansiella system var i fara anses vara när Long-Term Capital Management, en hedge-fond med en Nobelpristagare i ekonomi i ledningen bailades ut 1998. Wall Street Journal bekymrade sig då för att det var riskabelt att baila ut syndare på finansmarknaden med så mycket som 3,5 miljarder dollar.
Det ansågs då vara väldigt mycket pengar.
Men paniken var nära och faran var verklig.
Häromdagen berättade den insiktsfulle krönikören John Mauldin att han flugit tillsammans med en hög direktör i ett av de största försäkringsbolagen som hade varit med om att rädda LTCM.
- Vi stod vid randen av av en avgrund – världen förstår inte hur nära vi kom en härdsmälta för marknaderna, sade han.
("We came to the edge of the abyss in the financial markets this week,' he told me, "and then we looked over. The world does not understand how close we came to a total meltdown of the markets.")
Bekymet för centralbankerna är att det inte är så lätt att i den akuta situationen avgöra om en bank har likviditesproblem eller soliditetsproblem och om, i det senare fallet, banken bör försättas i konkurs, för att man skall upprätthålla disciplinen i systemet eller om en storbanks fall skulle försätta hela systemet inför oacceptabla risker.
Moral hazard kallas problemet med att banker och andra aktörer, om cetralbanker och regeringar är alltför tillmätesgående och räddar syndare i nöd, i framtiden kommer att uppträda än mer oansvarigt (om det är tänkbart i dagens läge) och försätta det finansiella systemet inför nya svårigheter längre fram.
Några länkar:
Stefan Ingves om den den 24 september 1992
http://www.internetional.se/9803ingv.htm
ECB varnar för Hedgefonder - ”som en fågelvirusepidem”
http://www.internetional.se/hedgefunds.htm#june2006
Hedge-fonder (mest på engelska)
http://www.internetional.se/hedgefunds.htmNär och hur spricker EMU?
http://www.nejtillemu.com/spricker.htm
Long Term Capital Management
http://www.internetional.se/hedgefunds.htm#ltcmeltdown
Rolf Englund, Den Stora bankkraschen, Timbro, 1983
http://www.internetional.se/re82bok.htm
2007-08-10
Räntearbitrage förklarar kanske paniken
- Den totala bolånemarknaden i USA är värd i storleksordningen 3.000 miljarder dollar.
Totalt handlar det om möjliga kreditförluster på drygt 100 miljarder dollar, skriver
Gunnar Örn i Dagens Industri (citat på
http://www.nejtillemu.com/spricker.htm#131miljarder
Men, frågar man sig då, varför sprider sig då paniken?
Det är inte så, om någon hade trott det, att de som åker omkring i sin Porsche på väg till den stora båten vid det pampiga stället vid kusten, har månadssparat för att uppnå dessa tillgångar.
De har inte ens månadssparat med lite högre risk genom att köpa amerikanska bostadspapper med högre risk och högre ränta.
Sannolikt har många av dem i stället lånat typ en miljard dollar i Japan till en ränta nära noll,
varefter de har köpt bland annat dessa papper med högre risk och högre avkastning.
De har använt utväxling (leverage) och de har räntearbitragerat (carry trade) för att göra sina vinster.
Det har länge gått bra.
Precis som det i slutet av 1980-talet och i början på 1990-talet gick bra att låna i utlandet för investera i svenska kronor. Riksbanken stod ju för valutarisken. Ända fram till i november.
Den som vill läsa mera härom (på svenska och engelska) kan följa länkarna nedan.
Have a nice day!
Om räntearbitrage
Om Hedge Funds