Jag skall senare i dag lyssna på bokpresentation och mingla i Stadshuset, ordnat av Svensk Tidskrift, i anledning av "30 år efter löntagarfondsstriden", dvs 1983.
Jag passar på att återuppliva min första löntagarfondsartikel, 1974, i Svensk Linje m anl av Bo Södersten och Villy Bergström http://www.internetional.se/re74.htm
Svenska bostadslån paketeras och exporteras för att bankerna ska kunna finansiera nya lån till bostadsköpande kunder. Ett prisfall på svenska bostäder kan dock slå hårt mot bankerna men också bolånekunderna kan sättas under press.
19 november 2013 kl 07:54 , uppdaterad: 19 november 2013 kl 14:13PERSPEKTIV
Det har varit lätt för bankerna att finansiera den svenska bolånefesten genom att låna på de internationella kapitalmarknaderna. Bankerna lånar själva pengar genom att paketera kundernas säkerheter, pantbrev, i bostäderna.
Paketet med panter lämnas sedan som säkerhet till bankernas egna långivare, svenska och internationella institutioner, i utbyte mot lån. De svenska bankerna har lånat cirka 2000 miljarder kronor med hjälp av så kallade säkerställda obligationer eller bostadsobligationer. Det är en ökning med 500 miljarder kronor på knappt 2,5 år.
Allt fler lån tas också upp utanför Sverige. Sedan början av 2011 har lånen i euro och dollar fördubblats från 500 miljarder till 1000.
Näringslivets Ja-sida med P J Anders Linder i spetsen och folkpartiet använde hänsynslöst och omdömeslöst henne för att hon förmodades ha en folklig framtoning,
Men hon är en förvirrad person med en tragiskt bakgrund som kom till Sverige från Norge där hon varit "Tysketösens dotter". Hon har varit kommunist, snarast Åsa-Nisse-marxist och av den Gröna Vågen på 70-talet lockats att flytta till Norrland för att bli småbrukare, något som uppenbarligen misslyckades.
Läs här själva vad hon skrev efter Murens fall:
- Omprövningens tid! Det är med stor osäkerhet jag försöker beskriva ett slags förvirring, rent av en smula hjälplöshet inför det som händer i Östeuropa.
- Vart tog alla drömmar vägen? Vart är alla de ORD jag har använt? Var är de begrepp jag tänkt i?
”Jag har aldrig trott på Lenin”, Marit Paulsen i TCO-Tidningen nr 2/1990
- Säg socialism? Törs du verkligen? För att inte tala om kommunism. Vad f:n säger du?? Ja, vad säger du?
- Förvandlingen har krupit ända in i vårt innersta familjeliv den senaste veckan. Två av våra tonårsdöttrar är aktiva i ”Samarbete för fred”, en härlig organisation av helt unga människor som på egen hand ordnar möten mellan ungdomar i olika länder, i höstas åkte ett par tusen unga från Norden till Sovjet, mina tjejer hamnade i Sverdlovsk som de första utlänningar som fått komma in i staden på årtionden.
För några dagar sedan kom två unga ryska män hit som utbytesgäster.
- De ryska ungdomarna tycks vara mycket tränade att uppfatta det icke klart uttalade, de reagerar kvickt, den snackige håller andan en sekund:
Säg inte - don’t say - don’t say - att vi rest till det demokratiska Sverige och kommit till en kommunistfamilj?
· Nä ,nä - inte så heller.
"Säg att ni RÖSTAR frivilligt på kommunisterna, då hänger jag mig!"
Tjaa. Vad säga? Tiotusen ord skulle behövas, timmar av samtal och det som finns till förfogande hos alla i köket är en mer eller mindre knackig engelska.
Folkpartiledaren Lars Leijonborg skrev i Svenska Dagbladet 28/12 1998:
- För mig har Marit Paulssons övergång till folkpartiet stor symbolisk betydelse. Det är sådana förnyare, europeiskt tänkande socialdemokrater som jag menar kan gå över till folkpartiet