Englund

Motivet var enbart att infria ett populistiskt vallöfte i syfte att kapitalisera på de pedagogiska problemen att förklara logiken bakom skatten.  I dag utgår en fastighetsavgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet. Men eftersom det finns ett tak på drygt 8 000 kronor är avgiften starkt regressiv. Skatteprocenten blir lägre, ju högre fastighetens värde är. Detta är motsatsen till en skatt efter ”bärkraft”.  Lars Calmfors DN Debatt 14 augusti 2019 Fastighetsskatten

Att låta Europeiska centralbanken stå för stödet till krisländerna trollar inte bort kostnaderna. De döljs bara för väljarna, skrev Lars Calmfors i en kolumn i  DN 9 augusti 2012. -  Att låta ECB och de nationella centralbankerna ta kostnaderna för krisstöden uppfattas ibland som ett sätt att inte belasta skattebetalarna i Tyskland och andra välskötta euroländer. Men någon sådan gratismetod för att ge stöd finns inte, ansåg Carlmfors. Men är det inte att blanda ihop realt och finansiellt? Om Tyskland nu skulle bygga ett hus i Grekland eller exportera ännu en Mercedesbil till Spanien skulle det åtgå reala resurser. Men det som nu är i fråga är kostnader för nedskrivning av lån för hus och Mercedesbilar som redan har levererats. För detta åtgår inga reala resurser. Om Draghi knappar in ett lämpligt belopp på sin dator och trycker Enter så har han fått fram de finansiella resurser som behövs för att reglera skulden, eller, snarare den nu värdelösa fordran som Deutsche Bank ...

För det krävs nominella lönesänkningar i krisländerna. Annars riskerar kraven på finanspolitiska åtstramningar och på ytterligare räddningsinsatser att bli så stora att de inte kan hanteras politiskt. Men det är mycket svårare att få acceptans för att sänka reallöner på detta sätt än genom en valutadepreciering.   Lars Calmfors, kolumn DN 13 mars 2012

- Problemet för till exempel Grekland är att kostnaderna under ett antal år stigit i förhållande till andra euroländer. Landet behöver sänka sina kostnader kraftigt för att få fart på exporten och därmed skapa tillväxt. Att göra det genom lönesänkningar är plågsamt och tidsödande. - Att återinföra en nationell valuta som får falla i värde skulle snabba på processen. Det skriver Lars Calmfors i  DN i dag den 13 September 2011 Detta är en lika klok som gammal sanning helt i överensstämmelse med main-stream ekonomisk vetenskap. Elementärt, min käre Watson Ändå är det denna sanning som vår EMU-vänliga överhet vill glömma bort. Dom försöker få det till att det är statsskulden som är bekymret. Utan en anpassning av kostnadsläget kommer det heller inte att lyckas att få en tillväxt som gör att statsskulderna blir hanterliga. Det är således inte något nytt som Calmfors nu för fram, sedan han lämnat ordförandeskapet i Finanspolitiska Rådet. Själv har jag, utan att göra ...

- Riksbankens inflationsmål bör höjas från nuvarande 2 till 3 eller 4 procent för att skapa bättre möjligheter att möta framtida kriser. Det säger professor Lars Calmfors i en intervju med Dagens Nyheter DI, 5 september 2011  "Med en reporänta som under normala förhållanden ligger högre får Riksbanken mer svängrum när det verkligen behövs. Det gäller i en djup kris där ekonomin verkligen behöver extra stimulans", säger Lars Calmfors. Läs mer här Den kan verka kontroversiellt i Sverige. Men samma förslag har framförts av Olivier Blanchard, the IMF’s chief economist. Central banks should raise their inflation targets—perhaps to 4% from the standard 2% or so. The Economist print Feb 18th 2010 Och Martin Wolf har ställt frågan "Did inflation targeting fail?" Central banks have mostly escaped blame for the crisis. How can it have gone so wrong? Also about The Taylor Rule Martin Wolf, Financial Times, May 5 2009 The ideas that sustained the pre...

Det var en gång då SAF och Timbro-högern och de nuvarande allianspartierna gjorde käcka kampanjer på temat Bra för Sverige. - Vi är övertygade om att ett fullvärdigt deltagande i valutasamarbetet är bra för Sveriges ekonomi, för företagsamheten och medborgarna, skrev t ex Gunnar Hökmark på DN Debatt 1997-10-29. Nu är Ja-sägarna i EMU debatten inte längre säkra på att EMU är bra för Sverige. Efter Calmfors i sak nedgörande artikel på DN Debatt går det inte längre att hävda att det skulle vara bra för Sverige att gå med i EMU. Såsom tillhörande etablisemanget var Calmfors tvungen att finna andra än ekonomiska argument för ett EMU-medlemskap. - Framför allt kan man se det som ett övergripande värde att ett svenskt deltagande i eurosamarbetet kan antas bidra till ökad politisk integration i Europa. Detta argument, skrev Calmfors, är det viktigaste och har lett mig till slutsatsen att Sverige bör införa euron. Att argumentera för ett sådant synsätt är framför allt politikernas uppgift, repl...

Lars Calmfors, vår meste EU-utredare och chef för Finanspolitiska Rådet, har på DN Debatt i dag 15/1 2010 lyckats komma fram till slutsatsen att Sverige nu bör gå med i EMU. Någon annan slutsats är inte möjlig om man skall fortsätta att vara med i etablissemanget. Det intressanta med hans artikel är att han i de ekonomiska resonemangen, vari han är en sakkunnig professor, övertygande visar att EMU inte skulle vara bra för Sverige. Som han påpekar har det heller inte varit bra för Irland, Grekland eller Spanien. Det viktigaste, egentligen helt avgörande, argumentet mot EMU handlar om att det är dumt att ha en gemensam ränta över ett så stort område med länder med så olika förutsättningar, asymetriargumentet. Om det skriver Calmfors: - De mest aktiva EMU-förespråkarna har närmast velat förlöjliga argumentet om asymmetriska störningar. Men argumentet måste uppenbarligen även fortsättningsvis tas på största allvar. Hur skall nu ekonomiprofessorn Calmfors komma fram till att vi bör ...

Det fanns en tid när detta budskap kunde framföras: "Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet. Det finns inget behov för ett sådant eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas." Det framfördes som en del av Svenskt Näringslivs argumentation för EMU - om man inte har en egen valuta är det ju hart när omöjligt att bedriva för en stat att bedriva en egen stabiliseringspolitik - och då var det ju logiskt, ehuru absurt felaktigt, att driva linjen att någon aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas. När finanskrisen kom gjorde man en helomsvängning, dock utan att göra en pudel. Svenskt Näringsliv bytte bara uppfattning 180 grader utan att ändra en min. Stabiliseringspolitiken har två medel, räntan och statsutgifterna. Nu har man världen över sänkt räntan till nära noll. Det är bra för bankerna som därigenom kan tjäna stora pengar. Det är ju bankerna som har rätt att låna dessa billiga pengar hos centralbankerna...

Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, beskriver sin uppgift på följande sätt: "Sieps uppdrag är att på ett självständigt och allsidigt sätt belysa aktuella europapolitiska frågor. I detta syfte gör Sieps sina analyser, underlag och seminarier tillgängliga för regeringen och övriga aktörer i den politiska beslutsprocessen i Sverige och i EU. Sieps strävar efter att fungera som en länk mellan den akademiska världen och beslutsfattare på olika nivåer. " Sieps har nyligen publicerat en skrift av professor Lars Calmfors, bl a chef för Finansplitiska Rådet. Om hans rapport skriver Sieps: "Från ett svenskt nyttoperspektiv finns det idag mer som talar för en anslutning till EMU jämfört med för tio år sedan. De stabiliseringspolitiska riskerna med en övergång till euron är mindre och de positiva handelseffekterna måste bedömas som större. Stödet hos svenska folket för en anslutning har ökat." Det kan läsas här Som övertygad EMU-motståndare blir man onekligen...