Calmfors pekar på Eurokrisens huvudproblem, kostnadsläget
- Problemet för till exempel Grekland är att kostnaderna under ett antal år stigit i förhållande till andra euroländer. Landet behöver sänka sina kostnader kraftigt för att få fart på exporten och därmed skapa tillväxt. Att göra det genom lönesänkningar är plågsamt och tidsödande.
- Att återinföra en nationell valuta som får falla i värde skulle snabba på processen.
Det skriver Lars Calmfors i DN i dag den 13 September 2011
Detta är en lika klok som gammal sanning helt i överensstämmelse med main-stream ekonomisk vetenskap.
Elementärt, min käre Watson
Ändå är det denna sanning som vår EMU-vänliga överhet vill glömma bort.
Dom försöker få det till att det är statsskulden som är bekymret.
Utan en anpassning av kostnadsläget kommer det heller inte att lyckas att få en tillväxt som gör att statsskulderna blir hanterliga.
Det är således inte något nytt som Calmfors nu för fram, sedan han lämnat ordförandeskapet i Finanspolitiska Rådet.
Själv har jag, utan att göra anspråk på att ha kommit på något själv, tidigare skrivit om kostnadsläget betydelse för Grekland och de andra länderna tillgörande Gipsi-gruppen.
-IMFs dödsdom över Grekland och EU:s räddningspaket var rubriken på denna blog den 12 maj 2010
Tjänstemännen bedömer i rapporten att Greklands "effektiva växelkurs", inom eurosamarbetet, är övervärderad med upp till 30 procent och att denna övervärdering måste pressas ut ur den grekiska ekonomin i en "lång och smärtsam process".
Snart kommer väl till och med Jan Björklund och Carl B Hamilton, men kanske inte Carl Bildt, att inse att EMU inte var någon bra idé.
Visst är det lite pinsamt för den svenska överheten att folket insåg detta redan år 2003.
Ett annat inlägg på denna blog, den 19 juli 2011, hade rubriken
"Det är kostnadsläget, stupid. Mohamed El-Erian, Pimco, och Tomas Lundin, SvD Näringsliv, är ense"
- Om man inte kan låta sin valuta falla, vilket man inte kan i EZ, eftersom man inte har en egen valuta, är den sedvanliga devalveringsvägen stängd. Då får man i stället göra vad som ibland kallas en intern devalvering, sänka lönerna i nominella tal, lönesänkningar.
Sverige gjorde ett misslyckat försök med detta i Ådalen 1931.
Men det finns dom som fortfarande inte vill, eller kan, inse situationen.
- Konstruktionen kring euron har inte varit fel, skrev t. ex. Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton och Olle Schmidt, helt nyligen.
Mer av Lars Calmfors
- Att återinföra en nationell valuta som får falla i värde skulle snabba på processen.
Det skriver Lars Calmfors i DN i dag den 13 September 2011
Detta är en lika klok som gammal sanning helt i överensstämmelse med main-stream ekonomisk vetenskap.
Elementärt, min käre Watson
Ändå är det denna sanning som vår EMU-vänliga överhet vill glömma bort.
Dom försöker få det till att det är statsskulden som är bekymret.
Utan en anpassning av kostnadsläget kommer det heller inte att lyckas att få en tillväxt som gör att statsskulderna blir hanterliga.
Det är således inte något nytt som Calmfors nu för fram, sedan han lämnat ordförandeskapet i Finanspolitiska Rådet.
Själv har jag, utan att göra anspråk på att ha kommit på något själv, tidigare skrivit om kostnadsläget betydelse för Grekland och de andra länderna tillgörande Gipsi-gruppen.
-IMFs dödsdom över Grekland och EU:s räddningspaket var rubriken på denna blog den 12 maj 2010
Tjänstemännen bedömer i rapporten att Greklands "effektiva växelkurs", inom eurosamarbetet, är övervärderad med upp till 30 procent och att denna övervärdering måste pressas ut ur den grekiska ekonomin i en "lång och smärtsam process".
Snart kommer väl till och med Jan Björklund och Carl B Hamilton, men kanske inte Carl Bildt, att inse att EMU inte var någon bra idé.
Visst är det lite pinsamt för den svenska överheten att folket insåg detta redan år 2003.
Ett annat inlägg på denna blog, den 19 juli 2011, hade rubriken
"Det är kostnadsläget, stupid. Mohamed El-Erian, Pimco, och Tomas Lundin, SvD Näringsliv, är ense"
- Om man inte kan låta sin valuta falla, vilket man inte kan i EZ, eftersom man inte har en egen valuta, är den sedvanliga devalveringsvägen stängd. Då får man i stället göra vad som ibland kallas en intern devalvering, sänka lönerna i nominella tal, lönesänkningar.
Sverige gjorde ett misslyckat försök med detta i Ådalen 1931.
Men det finns dom som fortfarande inte vill, eller kan, inse situationen.
- Konstruktionen kring euron har inte varit fel, skrev t. ex. Jan Björklund, Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton och Olle Schmidt, helt nyligen.
Mer av Lars Calmfors
Kommentarer