IMF och EU oense om värderingsprinciper. Är det viktigt? Ja!
Experterna på IMF har räknat ut att bankerna i Europa skulle se sitt egenkapital minskat med typ 200 miljarder euro, runt 1 800 miljarder i svenska kronor, om de bokförde sina innehav av diverse skuldländers statspapper till marknadsvärde.
Financial Times 31 augusti 2011
Det är en i ekonomkretsar välkänd debatt, om än kanske okänd för den blivande centerledaren, som bara ångrat en sak, att hon röstade nej till EMU i folkomröstningen.
Att en bank får lägre egetkapital har sina effekter.
En bank får låna ut 10–20 gånger sitt egna kapital. Förlorar banken en miljard måste den alltså kräva låntagarna på 10–20 miljarder. Det får konsekvenser i den reala ekonomin.
Det skrev Tomas Fischer i Fokus 19/12 2008
Läs mer här
Banker bör givetvis inte plancera sina, och spararnas, pengar i statsobligationer. Det passar bättre för försäkringsbolag där en förlust inte får samma utväxlning.
Men bankerna har sett till att politikerna har ordnade det för dem.
I de nya kapitalreglerna för banker, Basel III på finansfikonspråk, som är tänkta att tämja bankernas spekulation, klassas alla statspapper som helt riskfria.
Att låna ut till en stat anses så säkert att det inte kräver någon kapitalbuffert alls, något som gett bankerna skäl att köpa på sig ännu fler obligationer.
Detta har uppmärksammats av Andreas Cervenka, SvD 28 augusti 2011
Den fina saken med att vara bank är att man kan låna billigt hos sin riksbank.
Låna 10 miljarder i riksbanken och köp statspapper som ger högre ränta än vad man får betala i riksbanken och nettot gör att bonusen för bankdrirektören nästa är blir högre.
Och så är ju statspapper riskfria och belastar inte bankens förmåga att göra andar affärer.
Så absurda incitament har de ansvariga, oansvariga är ett bättre ord, myndigheterna beslutat om.
Detta har vidare konsekvenser, som bl a Tim Congdon har påpekat:
- A drop in the value of assets of 2 per cent wipes out 40 per cent of the capital of an organisation such as a bank that is only 5 per cent owned by its shareholders. According to rules developed by international financial bureaucrats in Basle over the past 20 years, a bank that has lost a big chunk of its capital must - at least theoretically - shrink its assets to restore the sacred capital-to-assets ratio to its original level.
A ghastly downward spiral, called "debt deflation", can now engulf the system.
The banks can shrink their assets by selling off securities or forcing their customers to repay loans. But sales of securities aggravate the fall in their price, and forcing customers to repay loans is even more gruesome.
As loan portfolios decline, so does the level of bank deposits.
Bank deposits are the principal form of money in today's world.
If the quantity of money goes down, so do asset prices, incomes and spending.
"debt deflation"
Financial Times 31 augusti 2011
Det är en i ekonomkretsar välkänd debatt, om än kanske okänd för den blivande centerledaren, som bara ångrat en sak, att hon röstade nej till EMU i folkomröstningen.
Att en bank får lägre egetkapital har sina effekter.
En bank får låna ut 10–20 gånger sitt egna kapital. Förlorar banken en miljard måste den alltså kräva låntagarna på 10–20 miljarder. Det får konsekvenser i den reala ekonomin.
Det skrev Tomas Fischer i Fokus 19/12 2008
Läs mer här
Banker bör givetvis inte plancera sina, och spararnas, pengar i statsobligationer. Det passar bättre för försäkringsbolag där en förlust inte får samma utväxlning.
Men bankerna har sett till att politikerna har ordnade det för dem.
I de nya kapitalreglerna för banker, Basel III på finansfikonspråk, som är tänkta att tämja bankernas spekulation, klassas alla statspapper som helt riskfria.
Att låna ut till en stat anses så säkert att det inte kräver någon kapitalbuffert alls, något som gett bankerna skäl att köpa på sig ännu fler obligationer.
Detta har uppmärksammats av Andreas Cervenka, SvD 28 augusti 2011
Den fina saken med att vara bank är att man kan låna billigt hos sin riksbank.
Låna 10 miljarder i riksbanken och köp statspapper som ger högre ränta än vad man får betala i riksbanken och nettot gör att bonusen för bankdrirektören nästa är blir högre.
Och så är ju statspapper riskfria och belastar inte bankens förmåga att göra andar affärer.
Så absurda incitament har de ansvariga, oansvariga är ett bättre ord, myndigheterna beslutat om.
Detta har vidare konsekvenser, som bl a Tim Congdon har påpekat:
- A drop in the value of assets of 2 per cent wipes out 40 per cent of the capital of an organisation such as a bank that is only 5 per cent owned by its shareholders. According to rules developed by international financial bureaucrats in Basle over the past 20 years, a bank that has lost a big chunk of its capital must - at least theoretically - shrink its assets to restore the sacred capital-to-assets ratio to its original level.
A ghastly downward spiral, called "debt deflation", can now engulf the system.
The banks can shrink their assets by selling off securities or forcing their customers to repay loans. But sales of securities aggravate the fall in their price, and forcing customers to repay loans is even more gruesome.
As loan portfolios decline, so does the level of bank deposits.
Bank deposits are the principal form of money in today's world.
If the quantity of money goes down, so do asset prices, incomes and spending.
"debt deflation"
Kommentarer