Leta i den här bloggen

2007-08-21

Varför är Fredrik så tyst och varför pratar Mona så mycket utan att säga något?

Kritiken växer mot statsministern, Fredrik Reinfeldt, för att han syns och hörs så lite.

Samtidigt får Mona, socialdemokratisk partiordförande kritik för att hennes myckna prat inte innehåller någon substans.

Delvis kan detta vara en ofrånkomlig del av dagens politiska verklighet där man inte kan diskutera om huruvida man bör införa socialism, eller ej, något som tidigare upptog en stor del av debatten.

Med rätta. För det var en viktig fråga huruvida man skulle införa socialism eller inte.

Nu råder det enighet om att det skall man inte.

Man bör kanske ett ögonblick tänka på vilken himla tur det var att inte Mona och de andra förespråkarna för fond-socialism hade tillfälle att genomföra sina utopier.

Det går att rulla tillbaka socialismen, har det visat sig. Men det sker inte utan möda och besvär.

Ett annat skäl till att Fredrik och Mona inte säger så mycket kan vara att de inte har så mycket att säga.

Det som inte bestäms av globaliseringens utmaningar, det bestäms i Bryssel.

Nuförtiden är det inte bara riksdagen utan även regeringen som liknar ett transportkompani.

Regering och riksdag öppnar posten från Bryssel och sänder skrivelserna genom byråkratins och den formella demokratins alla kvarnar och ut kommer tillämpningsföreskrifter för regler beslutade av personer som inte är valda av det svenska folket.

Därför får Mona tala om rättvisa för HBT-personer och Fredrik får låtsas som om han tror att sänkt a-kassa skulle få fart på tillväxten.

Ändå finns det en stor fråga de borde tala om, nämligen om Sverige skall förbli en självständig stat eller om vi skall bli en delstat inom den Europeiska Unionen.

- Om vi tar det här steget /mot EMU/ kommer det då att i grunden ändra den europeiska unionens karaktär, frågade Fichtelius Göran Persson.

- Vi måste svara på den här frågan, för vi gick inte in i en europeisk union som var på väg att bli en federation, utan vi gick in i en europeisk union som var en union mellan självständiga stater.
Det var vi väldigt noga med när vi folkomröstade /1994/.

- Om EMU-processen leder oss i riktning mot en federation, ja, då skall det öppet sägas, då skall det klaras ut innan man tar ett sådant beslut.

- Det överstatliga draget i EMU-processen får man inte underskatta. Man måste förhålla sig till det, man får tycka om det eller inte tycka om det. I vilket fall som helst måst man berätta det för folk.

- Europas eliter kan inte genomföra EMU, det måste vara folkligt förankrat, sade den dåvarande statsministern.

Vad gör då Fredrik och Mona för att folkligt förankra det Ja-till- grundlagen som de är ense om att i all tysthet slussa genom riksdagen?

De tiger.

Kanske Mona talar i smyg med Margot Wallström?
Om de nu egentligen är vänner, som de låtsas, eller om de är rivaler, vilket inte är omöjligt?

Kanske har Margot berättat för Mona om sitt arbete "The Action Committee for European Democracy" - en grupp av "privatpersoner" - Giuliano Amato, Michel Barnier, Jean-Luc Dehaene, Danuta Hübner, Sandra Kalniete, Wim Kok, Paavo Lipponen, Inigo Mendez de Vigo, Chris Patten, Otto Schily, Costas Simitis, Dominique Strauss-Kahn, António Vitorino and Margot Wallström.

- Om processen leder oss i riktning mot en federation, ja, då skall det öppet sägas, då skall det klaras ut innan man tar ett sådant beslut.

Självklart bör det genomföras en folkomröstning om grundlagsförslaget.

Dessförinnan bör förslaget till ny grundlag för EU - och därmed ny grundlag för Sverige - sändas på remiss.

Skall man uppge rikets självständighet bör det åtminstone föregås av en remissbehandling.


Några länkar:

Göran Persson

EUs grundlag - The Constitution

Folkomröstning om EU-grundlagen

Margot Wallström

Mona Sahlin







Inga kommentarer: