Tove Lifvendahl: Men...

- Visst, det går att göra otaliga och välförtjänta poänger på att det som för ett år sedan hade renderat verbala spöstraff vid samhällsdebattens skampåle, nu förs fram i strid ström från dem som då villigt hade greppat piskan. Men ...

Det skriver Tove Lifvendahl den 6 november 2015

En lysande formulering.

- Det är svårt att tänka sig ett bättre exempel än den nuvarande flyktingsituationen på Kahnemans teori; att vårt intellekt är optimerat för en tillvaro som inte längre finns. På grund av detta begår vi ständigt misstag, är lättlurade och fattar snabba beslut som visar sig få dåliga följder eftersom de intuitiva bedömningarna som föregick dem var otillräckliga.

Vi?

Hon menar de som då villigt hade greppat piskan.

Med "vi" innesluter hon de politiskt ansvariga, i första hand Alliansregeringarna.

Förlåtelse är nog bra, men ansvarsutkrävande är också en viktig sak, sorgligt frånvarande i vårt lands politiska kultur.

Generalpreventionen avser att folk skall veta att om man är dum kommer man att få ett straff och denna insikt skall, hoppas man, avhålla folk från att göra dumma saker.


Tove Lifvendahl: Det snabba och långsamma

Kahneman

Tove Lifvendahl gör helt om och förespråkar fri invandring.
Är det någon som bryr sig?
Rolf Englund blog 25 oktober 2015




News at IntCom




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Röd Öppning - Red Opening

Niklas Ekdal, bunkergängets apologet

Tickande bomben i Heimstaden AB