Karin Pettersson, Aftonbladets politiska chefredaktör
Det hon skriver- 2012-05-12 - är så förvirrat att man hade bort låta det passera, om det nu inte var så att hon är Aftonbladets politiska chefredaktör.
Som sådan har hon till uppgift att, liksom Peter Wolodarski och P J Anders Linder, försvara regeringens och S-ledarens linje att Sverige bör gå med i det som kallas euro-samarbetet.
- Grekiska politiker har svikit sina väljare i decennier. Europas ledare blundade i sin tur när de grekiska statsfinanserna inte höll måttet, skriver hon.
Det är bra. Hon medger således att dom inte blev lurde. Dom blundade.
- Euron skulle vara ett politiskt projekt. Men av det finns inte mycket kvar. Folket är bara till besvär. De röstar fel, protesterar, blir desperata. Så vad händer nu?
En bra fråga utan bra svar.
- För ekonomerna är det lätt, påstår hon.
- På ena sidan åtstramningsfundamentalister som Anders Borg.
- På andra sidan euroskeptikerna. Som ser krisen som ett bevis för att EMU-projektet är omöjligt. Som tror att Greklands utträde ur euron är oundvikligt.
Hur skall hon nu välja sida?
- Ekonomerna har tröttnat på de bråkiga grekiska väljarna. Det gör mig livrädd, skriver hon.
Men hon ser ljus i tunneln.
- Kanske är något på väg att hända. Nye franske presidenten Hollande kräver en tillväxtpakt.
Men det har ju EU sedan länge - Stabilitetspakten, sedermera omdöpt till Stabilitets- och Tillväxtpakten, numera i Europakten.
Den beskrivs av EU så här
- Och i veckan meddelade den tyska centralbankschefen att han kan tänka sig att låta inflationen stiga, och därmed lönerna och efterfrågan på varor från länder som Grekland.
- Frågan är om det räcker.
Det är väl så kritisk hon kan vara och ändå behålla jobbet.
Det skall bli intressant att se vad P J Anders Linder och Peter Wolodraski skriver i ämnet.
Det är kanske lustigt, men mest pinsamt, att se chefredaktörerna vrida sig som maskar.
Som sådan har hon till uppgift att, liksom Peter Wolodarski och P J Anders Linder, försvara regeringens och S-ledarens linje att Sverige bör gå med i det som kallas euro-samarbetet.
- Grekiska politiker har svikit sina väljare i decennier. Europas ledare blundade i sin tur när de grekiska statsfinanserna inte höll måttet, skriver hon.
Det är bra. Hon medger således att dom inte blev lurde. Dom blundade.
- Euron skulle vara ett politiskt projekt. Men av det finns inte mycket kvar. Folket är bara till besvär. De röstar fel, protesterar, blir desperata. Så vad händer nu?
En bra fråga utan bra svar.
- För ekonomerna är det lätt, påstår hon.
- På ena sidan åtstramningsfundamentalister som Anders Borg.
- På andra sidan euroskeptikerna. Som ser krisen som ett bevis för att EMU-projektet är omöjligt. Som tror att Greklands utträde ur euron är oundvikligt.
Hur skall hon nu välja sida?
- Ekonomerna har tröttnat på de bråkiga grekiska väljarna. Det gör mig livrädd, skriver hon.
Men hon ser ljus i tunneln.
- Kanske är något på väg att hända. Nye franske presidenten Hollande kräver en tillväxtpakt.
Men det har ju EU sedan länge - Stabilitetspakten, sedermera omdöpt till Stabilitets- och Tillväxtpakten, numera i Europakten.
Den beskrivs av EU så här
- Och i veckan meddelade den tyska centralbankschefen att han kan tänka sig att låta inflationen stiga, och därmed lönerna och efterfrågan på varor från länder som Grekland.
- Frågan är om det räcker.
Det är väl så kritisk hon kan vara och ändå behålla jobbet.
Det skall bli intressant att se vad P J Anders Linder och Peter Wolodraski skriver i ämnet.
Det är kanske lustigt, men mest pinsamt, att se chefredaktörerna vrida sig som maskar.
Kommentarer