Vi föreslår ett ekonomisk-politiskt paradigmskifte. E-kronan. Martin Wolf. QE. “narrow banks”.
Utdrag ur Ekonomisk Debatt September 2026
Penningpolitiken och styrräntan spelar huvudroller i dagens ekonomisk-politiska paradigm. Paradigmet har tillsammans med centralbankernas extraordinära insatser och affärsbankernas dominans över penningmängden lett till skyhöga tillgångspriser, ökad ojämlikhet, finansiell instabilitet och bankövervinster.
Paradigmet gör en tydlig uppdelning av ansvarsområden där penningpolitiken är överordnad finanspolitiken utan någon formell samordning, fokuserar på inflationsbekämpning och bedrivs av en oberoende centralbank med styrräntan som huvudsakligt verktyg.
Finanspolitiska regler bidrog till att penningpolitiken även fick en huvudroll vid stabiliseringen av realekonomin i EU-länderna.
I samband med den globala finanskrisen 2007–08, det svaga inflationstrycket under 2010-talet och den låga efterfrågan under pandemin 2020–22 tvingades dock centralbankerna att tänja på paradigmets gränser och vidta extraordinära åtgärder såsom minusränta och omfattande obligationsköp (Quantitative Easing – hädanefter ”QE”).
Riksbanken hade sedan mitten av 2010-talet drivit på debatten om digitala centralbanksvalutor. Betalningsutredningen ansåg dock att samhällsbehovet inte var starkt nog (SOU 2023:16).
Sovereign Money-litteraturen tar sin utgångspunkt i Irving Fishers idéer och Chicagoplanen från 1930-talet. Den kritiserar privata bankers penningskapande till förmån för statlig kontroll över penningutbudet.
Även Knut Wicksell och Stockholmsskolans ekonomer betonade betydelsen av bankernas penningskapande i sina sekvensanalyser (se t ex Lindahl 1957).
Sovereign Money ska inte förväxlas med Modern Monetary Theory (MMT).
Den extraordinära penningpolitiken bidrog till ett generellt lågt ränteläge som ökade ojämlikheten i inkomster och förmögenheter genom sina effekter på fastighetsmarknaden och framför allt på finansmarknaden.
Stigande tillgångspriser gynnade finanssektorn samt fastighets- och aktieägarna.
Under pandemin började centralbankerna att köpa tillgångar med kreditbetyg nära riskklass BBB-, gränsen för ”skräpobligationer”. Resultatet blev ett överflöd av billiga krediter och minskad finansiell stabilitet.
Affärsbankerna blev de stora vinnarna när penningpolitiken blev kontraktiv efter pandemin. Centralbankerna hade inte haft möjligheter under pandemin att köpa tillgångar direkt på marknaden; de måste gå omvägen via affärsbankerna
som därmed fick enorma mängder centralbanksreserver ”gratis” som en oavsiktlig konsekvens av köpen. När styrräntan höjdes 2022 blev reserverna allt lönsammare. Svenska banker erhöll sammantaget 94 miljarder i passiva ränteintäkter mellan 2022‒25.
Vi föreslår ett ekonomisk-politiskt paradigmskifte. E-kronan som huvudsakligt betalningsmedel, att alla fysiska och juridiska personer får tillgång till Riksbankspengar i digital form.
Digitala kronor används i dag bara vid transaktioner mellan Riksbanken och affärsbankerna i RIX. Riksbanken bör ges möjlighet att dela ut medborgarpengar direkt till invånarnas e-kronkonton.
Riksbanken får därmed ett nytt verktyg för att påverka konsumtionen, investeringarna och inflationen utan att som i dag behöva gå omvägen via affärsbankerna.
Riksbanken kommer då att kunna stabilisera efterfrågan och penningvärdet genom att förändra mängden pengar på ett sätt som undviker styrräntans och QE:s negativa sidoeffekter såsom upptrissade bostadspriser, större ojämlikhet och övervinster till affärsbankerna.
Ekonomisk Debatt September 2026
Lennart Erixon är professor emeritus vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Samuel Färdow Kazen är utredare vid Positiva Pengar samt International Movement for Monetary Reform.
This is the famous “Chicago Plan”.
Less radically, the intermediation might be done by banking institutions, but ones funded by a mixture of equity, bonds and time deposits, not sight deposits.
No one is yet ready for these last approaches. But the second and third must be on the agenda.
Banking stands revealed as a part of the state masquerading as part of the private sector. At the least, it needs to be far more robust. Ideally, it would be radically transformed.
Martin Wolf FT 21 March 2023
Positivapengar.se
International Movement for Monetary Reform
https://monreform.org/about/immr-manifesto/
Kommentarer