Ekonomerna oense om hur farligt eller hur bra det är med budgetunderskott
Min egen uppfattning är denna:
Vi har budgetbalans. Staten utgifter, exklusive räntor på statsskulden är 1.000 miljarder.
Så av någon anledning minskar statens inkomster med 100 miljarder (Exporten går sämre osv).
Då uppstår ett budgetunderskott. Men det är inte stimulerande.
Det är statens utgifter som stimulerar.
Beställningar till Bofors för kanoner stimulerar ekonomin, förutsatt att det inte finansieras med högre skatter.
Har jag uppfunnit hjulet? Nej, men jag har påmint om en sak som ofta glöms bort.
Här några axplock ur debatten:
For over a decade, numerous economists – primarily but not exclusively on the left – have argued that the potential benefits of using debt to finance government spending far outweigh any associated costs.
The notion that advanced economies could suffer from debt overhang was widely dismissed, and dissenting voices were often ridiculed.
Even the International Monetary Fund, traditionally a stalwart advocate of fiscal prudence, began to support high levels of debt-financed stimulus.
Not too long ago, any suggestion of fiscal prudence was quickly dismissed as “austerity” by many on the left. For example, Adam Tooze’s 2018 book on the 2008-09 global financial crisis and its consequences uses the word 102 times.
To be fair, there is also no need to panic about public debt, at least in advanced economies.
Kenneth Rogoff Project Syndicate 29 April 2024
Lars Jonung i en signerad artikel på DNs ledarsida (7/9 2006) behandlat kronkursförsvaret 1992 och den därmed sammanhängade krisen och dess efterverkningar.
Men så kommer det explosiva:
- Krisen skapade gigantiska budgetunderskott på 90-talet, en automatisk och önskvärd följd av de dåliga tiderna.
Det var alltså krisen som skapade budgetunderskottet. Inte tvärtom som Bildt och Wibble trodde.
All detta handlar givetvis om det roligaste inom nationalekonomin, stabiliseringspolitik
Svenskt Näringsliv avstyrker det föreslagna finanspolitiska rådet eftersom vi anser att aktiv stabiliseringspolitik inte skall bedrivas.
Jonung: Min gissning är att om vi får en ny finanskris i Sverige kommer bostadsobligationerna visa sig stå i centrum för de finansiella problemen
– Det har varit billigt för bankerna att finansiera svenska bolån med lån från utlandet. Skulle utlandet tappa förtroendet för Sverige, blir det svårt att förnya lånen. Då tvingas Riksbanken eller staten att träda in för att rädda bankerna på samma sätt som fallet var vid finanskrisen 1992.
Louise Andrén Meiton, SvD Näringsliv 3 november 2016
Economists are divided
over whether the growing amount of federal borrowing is fueling demand and driving up prices.
Why are consumer prices still growing uncomfortably fast, even after a sustained campaign by the Federal Reserve to slow the economy by raising interest rates?
“I don’t think the recent inflation record supports an excessive demand story,” Jared Bernstein, the chairman of the White House Council of Economic Advisers
“It’s not really a fiscal story,” Mr. Bernstein said.
The deficit is now larger, as a share of the economy, than is historically normal for this point in an economic recovery — when unemployment is low and economic growth remains strong.
When properly measured, the primary deficit last year was equal to about 5 percent of the economy’s annual output.
New York Times 29 April 2024
Robert Skidelsky: Governments do know how to stop a slide into another Great Depression.
But, governments are haunted by fears of large fiscal deficits.
They have relied on monetary expansion, which is politically more acceptable, but also much weaker in its effect
Kommentarer