En ny eurokris kan inte uteslutas med Italien som katalysator...
... men det lär inte ske nu.
Det syns tydligast i långa italienska statsobligationsräntor i relation till de ultrasäkra tyska motsvarigheterna.
Gapet mellan de två obligationsräntorna, hotar oftast riskaptiten när de ligger över 2 procentenheter.
Sedan intervenerar den europeiska centralbanken, ECB, genom att köpa italienska statsobligationer, och så blir alla lite glada igen, spreaden minskar, och vi fokuserar på annat.
Inflationen under de senaste åren gör susen för en skuldsatt stat för då växer ekonomin i nominella termer utan att man behöver göra något, samtidigt som skulden inte stiger lika mycket.
Det är svårt att se något slut på eländet eftersom det saknas krisinsikt när ECB alltid säkerställer att lånekostnaden blir konstlat låg, och alls inte så hög som den borde bli givet tillståndet.
På kort sikt är det toppen för oss alla, för då riskerar vi inte en ny eurokris. Men på lång sikt är det förödande med konstgjord andning.
Henrik Mitelman DI 5 mars 2024
Kommentarer