Kan Henrik Jönsson ha tänkt fel om Riksbanken och staten?

Han skriver att det skenande ränteläget pressar nu riksbanken hårt, eftersom dess enorma obligationsportfölj även innebär skenande ränteskulder. 

Konsekvenserna av detta är utomordentligt allvarliga, och i oktober varnade flera bedömare för att riksbanken med stor sannolikhet kommer att behöva ett statligt kapitaltillskott på bortemot 70 miljarder kronor – en nota som ytterst kommer att landa i skattebetalarnas knä. 

Föreställningen att stat och riksbank har obegränsad kapacitet att kreditdopa den svenska samhällsekonomin utan konsekvenser har sina rötter i finanskrisen 2008

i Sverige införde riksbankens chef Stefan Ingves 2015 för första gången i rikets historia en negativ reporänta.

Trots att Sverige är ett av världens rikaste länder är befolkningen inte särskilt förmögen. En majoritet av befolkningen äger sin bostad men saknar eget kapital (kurs här)  - och har nu Europas näst högsta skuldsättningsgrad.  

Entreprenören och debattören Henrik Jönsson DI 25 november 2022

https://www.di.se/debatt/debatt-hur-ska-regeringen-radda-det-sjunkande-skeppet/

Men, undrar jag, Riksbanken är väl en del av staten. Och det gäller att skilja på realt och finansiellt. Behöver skattebetalarna betala 70 miljarder därför att staten överför detta belopp till Riksbanken? Penningmängden påverkas väl inte om Riksbanken skriver ner värdet på sina obligationer, de flesta köpta av svenska staten?

Däremot skulle penningmängden minska om skattebetalarna överförde 70 miljarder från sina bankkonton till staten.

Det är inte helt lätt detta. Kanske inte ens för mig och Henrik Jönsson.

Hur blev det så att I Sverige är hård budgetdisciplin, ända sedan 1990-talskrisen, närmast en statsreligion?

https://englundmacro.blogspot.com/2021/09/hur-blev-det-sa-att-i-sverige-ar-hard.html