Ja-kampanjen till EMU hade tillgång till Svenskt Näringslivs kampanjkassa på 500 miljoner kronor
Men på flera sätt blev pengarna en nackdel. Minns ni till exempel mazarinerna?
Skulle arbetslösa danskar flytta till Tyskland på samma sätt som arbetslösa amerikaner glatt flyttar mellan delstater i jakt på jobb? Nej-kampanjen menade att detta inte var fallet.
Ja-kampanjen tänkte emellertid på detta som ett övergående problem. Europas länder skulle på sikt bara bli mer lika varandra.
Om Sverige gick med i euron skulle Sverige ha samma ränta som alla andra medlemsländer. Men tänk om Sverige drabbades av något specifikt svenskt, invände nej-sidan.
Ja-kampanjens motargument var att svenska räntor ändå brukar följa omvärldens och att den svenska ekonomin dessutom var mer lik än olik resten av EU.
En svensk finansministern skulle inte längre kunna stimulera ekonomin utan att EU-jurister kom och sa nej på tyska.
Som många andra riviga uttryck i svensk politik är begreppet ”skvalpvaluta” myntat av Carl Bildt. Om vi ställde oss utanför EMU skulle kronan skvalpa upp och ner i värde och sedan gradvis sjunka, menade Bildt. På många sätt fick han rätt.
Hade Sverige röstat ja till EMU hade vi gått in i valutaunionen med en euro värderad till runt nio svenska kronor.
I skrivande stund måste du betala nästan tolv kronor för en euro. Motargumentet är att det kanske inte är en dålig grej att ha en ”skvalpvaluta”. Svenskt stål och svenska bilar blir till exempel mer attraktiva på världsmarknaden eftersom de blir billigare.
De allvarliga kristdemokratiska farbröder som grundade EU tänkte sig att om Tyskland och Frankrike sålde kol och stål till varandra skulle det inte bli några fler världskrig.
Att greker och tyskar hade samma ränta under eurokrisen 2011 gjorde till exempel knappast de politiska konflikterna mellan Tyskland och Grekland mindre.
De stora och svåra frågorna som folkomröstningen om EMU ställde på sin spets för tjugo år sedan fortfarande kvar.
Katrine Kielos-Marçal DN 15 september 2023
Det här är vår tids största beslut.
Det finns ingen väg tillbaka när man väl har sagt ja. Därför bör man tänka sig väldigt noga för innan man säger ja.
Ett Nej kan man alltid ändra på, men ett ja är verkligen ett vägval som är definitivt.
Göran Persson 1999-10-18, Fichtelius, sid. 391
https://englundmacro.blogspot.com/2023/09/sven-hagstromer-industrin-har-borjat.html
Englund: ms (englundmacro.blogspot.com)
Kommentarer