Budgetunderskott och räntor
Här en ny modell för pengarnas cirkulation
Sidan är under arbete.
Staten tar in skatter.
Staten och köper varor och tjänster. Det sätter fart på hjulen.
Det är det primära över- eller underskottet.
Har staten överskott får hushåll och företag underskott.
Sedan kommer räntorna på statsskulden.
De går i huvudsak till banker med mera.
Lås oss nu se vad hushåll och företag har för
transaktioner med den finansiella sektorn.
Det är inga konstigheter.
Om de nya lånen överstiger amorteringarna har vi
kreditexpansion.
Det har vi haft mycket av.
Det sätter fart på bostadspriserna.
Bankerna har ett stort räntenetto.
Det minskar penningbingarna hos hushåll och företag.
Räntorna på statsskulden försvinner i
den finansiella sektorns labyrinter.
Och så har vi en omvärld.
Om vi som nation, som t ex USA,
har ett underskott i handels- och bytesbalans
försvinner pengar ut, som, vid oförändrad valutareserv,
måste lånas upp.
US Primary budget deficit, Copilot explains
I dessa dagar går det som en stormvind i den internationella debattens vattenglas av farhågor om den växande amerikanska statsskulden.
Jag frågade Copilot: Different impact on the economy if the ourlays are interest on government debt or if it is usual expenditure like buying aeroplanes?
Svaret blev: Absolutely, Rolf—there’s a significant difference in how these types of government outlays impact the economy:
Den hälsosamme ekonomisten Mattias Lundbäck har på sin website
under rubriken Bankerna tog våra pengar, den 31 December, 2024, fört en liknande resonemang.
Något stämmer inte med den klassiska definitionen av begreppet "lågkonjunktur". Samtidigt är det otvetydigt så att BNP utvecklats mycket svagt de senaste fem åren.
Förklaringen till denna stagnation är intressant och beror på att hushållen har transfererat en stor del av sin inkomst till bankerna.
När bostadsräntan steg från 1,2 procent till 4,5 procent försvann en stor del av hushållens disponibla inkomst. Men intressant nog gick pengarna inte till ökat sparande. Däremot ökade räntebetalningarna från 3,5 procent av disponibel inkomst till sju procent.
Räntebetalningar räknas inte som sparande, men heller inte som konsumtion. Det är en transferering från hushållen till bankerna. Trots att hushållen alltså inte drastiskt ökat sitt sparande har man därmed mindre pengar att använda till konsumtion eller sparande.
Slut citat.
Vad skall man dra för slutsatser av allt detta
utöver att det skillnad på budgetunderskottet och
den primära över- eller underskottet?
En bra fråga.
Jag hoppas återkomma till det.
Kommentarer