Man bör inte oroa sig så mycket för statsskulden

 

Tea-party-människor, och andra deplorables som borde veta bättre, t ex på sin tid Carl Bildt och Anne Wibble, oroar sig för räntorna på statsskulden.

BoW lade fram åtstramningspaket i en djup lågkonjunktur.

I dessa dagar går det som en stormvind i den internationella debattens vattenglas av farhågor om den växande amerikanska statsskulden. 

Jag frågade Copilot: Different impact on the economy if the ourlays are interest on government debt or if it is usual expenditure like buying aeroplanes? 

Svaret blev: Absolutely, Rolf—there’s a significant difference in how these types of government outlays impact the economy:

Interest on Government Debt

- **Passive transfer**: Interest payments are essentially financial transfers from the government to holders of government bonds, often wealthier individuals or institutions. They don’t directly create new jobs or build infrastructure.

- **No immediate boost to demand**: Since these payments go to investors—many of whom may just reinvest or save the income—the short-term boost to consumer demand is muted.

- **Crowding out risk**: High interest costs can limit the government’s flexibility to fund other initiatives, especially if the debt burden grows.

Government Spending on Goods/Services (like airplanes)

- **Direct stimulus**: This type of spending injects money straight into the real economy. Purchasing airplanes, for example, supports manufacturers, suppliers, and workers—creating ripple effects.

- **Multiplier effect**: Spending on real goods and services tends to have a larger **fiscal multiplier**—each dollar spent generates more than a dollar of economic activity.

- **Capacity building**: Unlike interest payments, this form of spending can enhance productive capacity (e.g. through defense, infrastructure, tech development).

Key Distinction

Think of interest payments as **servicing the past**, while buying goods and services is often about **investing in the future**. One is a financial obligation; the other can be a strategic choice with growth implications.

US Primary budget deficit

Sveriges primära budgetöverskott

https://englundmacro.blogspot.com/2025/06/us-primary-budget-deficit-copilot.html

Jag frågade Copilot på svenska och fick detta svar

Tea Party-rörelsen i USA växte fram efter finanskrisen 2008, och en av dess grundpelare var en stark oro över växande budgetunderskott och statsskuld. 

De såg detta som ett hot mot landets ekonomiska stabilitet och som ett moraliskt problem – att nuvarande generationer levde på bekostnad av framtida.

Här är några centrala drag i deras syn:

Varför Tea Party ogillade budgetunderskott

-**Rädsla för inflation eller räntechocker**: De fruktade att stora underskott skulle tvinga centralbanken att monetisera skulden, vilket kunde leda till hyperinflation (en farhåga som aldrig riktigt besannades).

- **Misstro mot staten**: Underskott sågs som tecken på en överväldigande stat som växte ohämmat, ofta kopplat till oro för sociala program som Obamacare.

- **Fokus på åtstramning**: De förespråkade kraftigt minskade offentliga utgifter, även under lågkonjunktur – vilket ofta gick emot vad nationalekonomer rådde.

Men det finns kritik

Ekonomer som Paul Krugman och andra har länge pekat på att denna oro ofta varit överdriven. I lågkonjunktur, när räntorna är låga, kan underskott till och med vara nödvändiga för att få fart på ekonomin. 

Som du kanske såg i bloggen du läste: kritik riktas mot att åtstramning mitt i lågkonjunktur kan förvärra krisen – vilket hände i flera europeiska länder också.