Talet om en andra eurokris – denna gång med epicentrum i Paris – tilltar, och det är lätt att förstå varför.
Det har länge stått klart att den kraftiga uppgången i långa amerikanska räntor skulle orsaka störst problem för Europa. I Frankrike – som dominerar oron i Europa på samma sätt som Grekland gjorde under euroområdets första stora statsskuldskris för 16 år sedan – har regeringen aviserat att den kommer att låna rekordstora belopp nästa år. Det är bara under de värsta dagarna av euroområdets statsskuldskris, 2011 och 2012, som ränteskillnaden har ökat så snabbt. Det mest sannolika scenariot är att Europa fortsätter att släpa efter, då euroområdet nöjer sig med att göra precis tillräckligt för att avvärja en total katastrof, utan att vidta de svåra åtgärder som faktiskt skulle kunna lösa problemen. Det finns goda skäl till att Frankrike nu betraktas som Europas ”svagaste länk”. Regeringen är tungt skuldsatt; En stor del av skulden innehas av utländska långivare som inte kan tvingas köpa mer; Skulden är denominerad i en valuta som regeringen inte kan trycka; Finansieringskostnade...
