Hassler, Finanspolitiska rådet och Rolf Englund om rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik
Samspel för stabilitet – en ESO-rapport om rollfördelningen mellan finans- och penningpolitik 2022:3
Under våren och sommaren 2022 har läget i ekonomin förändrats snabbt. Stigande inflation och ökande räntor väcker fler frågor om hur stabiliseringspolitiken ska utformas – och av vem.
Eftersom den allmänna efterfrågan i ekonomin påverkas både av finans- och penningpolitiken är samspelet mellan dem centralt för en effektiv stabiliseringspolitik. Det är också något som gäller oavsett ekonomisk situation.
I den här rapporten till ESO analyseras rollfördelningen mellan finans- och penningpolitiken i Sverige. Rapporten innehåller en sammanfattning av kunskapsläget och ger både en teoretisk och empirisk genomgång av finans- och penningpolitikens effekter.
Författarna diskuterar även lämplig rollfördelning mellan finans- och penningpolitik under nya ekonomiska förhållanden och efterlyser i det avseendet tydliga riktlinjer för finanspolitikens roll för att stabilisera konjunkturen.
Lars Calmfors, John Hassler och Anna Seim
https://eso.expertgrupp.se/rapporter/2022_3-samspel-for-stabilitet/
Sammanfattning
(forward guidance) och stora värdepappersköp, så kallade balansräkningsoperationer eller kvantitativa lättnader (quantitative easing)
Kunskapen om dessa åtgärders effekter på kort och lång sikt är begränsad och det finns en oro för negativa biverkningar på ekonomin.
Sammantaget har detta lett till att det vedertagna paradigmet där det huvudsakliga ansvaret för konjunkturstabilisering ligger på penningpolitiken alltmer har ifrågasatts.
Mycket har alltså hänt sedan de nuvarande ramverken för finans och penningpolitiken infördes under 1990-talet. Därmed uppkommer frågan om de behöver förändras – i grunden eller på marginalen. Eftersom finanspolitik och penningpolitik båda påverkar den allmänna efterfrågan i ekonomin är det viktigt att diskutera samspelet dem emellan i olika situationer.
Syftet med denna rapport är att analysera hur förutsättningarna för stabiliseringspolitiken förändrats och om detta föranleder förändringar av de svenska ramverken. Mycket har alltså hänt sedan de nuvarande ramverken för finans och penningpolitiken infördes under 1990-talet. Därmed uppkommer frågan om de behöver förändras – i grunden eller på marginalen.
Risken att penningpolitiken i lågkonjunkturer ska begränsas av en nedre ränterestriktion stärker argumenten för att finanspolitiken bör spela en större roll för att stabilisera konjunkturen.
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2021/09/Sammanfattning_2022_3_webb.pdf
Hela rapporten
https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2022/09/2022_3-Samspel-for-stabilitet_ver2_webb.pdf
Riksbanken borde ha höjt styrräntan tidigare, helst redan i februari förra året. Det menar en grupp ekonomer som har granskat penningpolitiken.
Bland dessa finns John Hassler som själv tidigare hävdat en mer återhållsam linje.
Om man går tillbaka och tittar på Hasslers ställningstaganden i skuggdirektionen, så visar det sig att han inte pläderade får någon räntehöjning i februari 2022. Vid den tidpunkten förklarade han sig inte se några starka inflationstendenser i Sverige och ansåg att räntehöjningar kunde anstå till tredje kvartalet samma år.
Johan Schück 24 maj 2023
Hur blev det så att I Sverige är hård budgetdisciplin, ända sedan 1990-talskrisen, närmast en statsreligion?
https://englundmacro.blogspot.com/2021/09/hur-blev-det-sa-att-i-sverige-ar-hard.html
Jag tycker det är skriande uppenbart att räntan världen över är för låg och att en större del av stimulanserna borde ske via finanspolitiken.
Rolf Englund blogg 5 december 2009
https://englundmacro.blogspot.com/2014/08/skriande-uppenbart.html
Kommentarer