Englund

för att inte följa det ”finanspolitiska ramverket” och för att inte redovisa sin finanspolitik på ett transparent sätt. Man kritiserar också avvikelser från det nya balanskravet och ett uttänjt utgiftstak. https://www.epochtimes.se/regeringen-foljer-inte-det-finanspolitiska-ramverket Riksrevisionen har granskat regeringens ekonomiska vårproposition 2025 och budgetpropositionen för 2026. Den övergripande slutsatsen är att den föreslagna finanspolitiken på en rad punkter inte lever upp till kraven i det finanspolitiska ramverket. Riksrevisionen uppmärksammar även särskilt d e förändringar i själva ramverket som aviseras i budgetpropositionen. Det handlar dels om att överskottsmålet för det finansiella sparandet ersätts med ett (lägre) balansmål, dels om att det ska vara möjligt att undanta vissa utgiftsposter från det nya balansmålet.  Dessa förändringar är redan politiskt förankrade i en blocköverskridande överenskommelse. Riksrevisionen bedömer att det faktum att vissa utgifter ska...

 Många av våra ombudsmän har hört av sig och är oroliga för de stigande räntorna. Våra ombudsmän också, flera av dem har nog förköpt sig, men ändå. Man måste ju satsa. Nu får det vara stopp för räntehöjningarna och en sänkning måste ske snarast. Men hur får vi då ner inflationen? Låga löneökningar. Ja. Bra. Ansvarsfullt kallar vi det. Vi ombudsmän måste kunna ta ansvar. Vi gillar alltid ansvarsfulla löneavtal, sade hon från Näringslivet. Jag kan intyga att det till och med hos oss på Advokatbyrån finns både delägare och klienter som är bekymrade för hur de skall klara sina hus.  Ja, och om löntagarna måste hålla igen måste det självfallet även gälla pensionärerna. Vi får använda Bromsen. Men vad skall vi säga till löntagarna och pensionärerna? Vi säger att vi är tvingade av Ramverket, även om vi infört det själva. Samla i ladorna, ni vet. Det skall dom väl gå på. Ja, och så säger vi att det är för att Rädda Kronan. Det har gått förr. Det låter då också som om skyddar nationen....

Germany nagged southern Europeans into austerity, but now its own pfennig-pinching ways look misguided.  A constitutional amendment limiting budget deficits, dating from Mrs Merkel’s time in 2009, has resulted in chronic underinvestment in public services.  Spending that could have been done at 0% interest might have made Germany fit for the 21st century.  Instead, bridges are literally collapsing and the train system is kaput due to previous neglect. The Economist 24 October 2024 https://www.economist.com/europe/2024/10/24/angela-who-merkels-legacy-looks-increasingly-terrible Den tyska grundlagen och skuldbromsen https://englundmacro.blogspot.com/2024/01/den-tyska-grundlagen-och-skuldbromsen.html The UK government will change its self-imposed debt rules in order to free up billions for infrastructure spending Rachel Reeves said that she would make a technical change to the way debt is measured which will allow it to fund extra investment "so that we can grow our economy ...

Den finanspolitiska tryggheten har ”raserats” och tajmingen för politikernas alla satsningar är ”helt oacceptabel”. Det säger en av finansministerns rådgivare, professor John Hassler.  Hassler är inte vem som helst. Under många år var han ordförande i Finanspolitiska rådet, myndigheten som är en vakthund för ekonomisk politik.  I dag är han en av ledamöterna i finansminister Elisabeth Svantessons ekonomiska råd. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/01/finansministerns-forsta-mote-med-ekonomiska-radet/ I dagarna invigs också Assar Lindbeck centrum vid universitetet, med John Hassler som föreståndare. Uppdraget är att ge ”råd till beslutsfattare och en bred allmänhet”. Lars Calmfors, professor emeritus och också medlem av finansministerns ekonomiska råd, sa härom dagen till och med att ”alla partier har övergett det finanspolitiska ramverket”. – Jag håller helt med Calmfors. Det är en upplösning av normerna, säger Hassler. Men kan man verkligen prata om att ramverket ...

För att hålla det nuvarande taket skulle krävas en massiv åtstramning. Ska den nya regeringen istället – trots att den säger sig värna om ramverket – det första den gör riva upp ett riksdagsbeslut om utgiftstak? SvD fick på tisdagen inget rakt svar på frågan från den nya finansministern: – Vi återkommer i budgetfrågan, om utgiftstak och andra delar, sa Elisabeth Svantesson då. Anders Billing SvD 19 Oktober 2022  https://www.svd.se/a/zEExE4/elisabeth-svantesson-riskerar-att-rucka-pa-hornpelare-direkt Ramverket https://englundmacro.blogspot.com/search?q=ramverket

  Sex av åtta politiska partier kom i höstas överens om ett balansmål.  Detta motiverades med att upplåning är äventyrlig och lägger en börda på framtida generationer – trots att det är de som främst skulle dra nytta av högre investeringar.  Därför är den plötsliga beredvilligheten att nu ta stora lån till permanenta försvarssatsningar överraskande. Lars Calmfors DN 27 mars 2025 https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-regeringens-jattelan-ar-ett-satt-att-vilseleda-valjarna/ Finansminister Elisabeth Svantesson har sagt nej till höjda skatter för att finansiera försvaret.  Det är genom ökad tillväxt som Sverige ska klara upprustningen  https://englundmacro.blogspot.com/2025/03/man-ska-saga-nej-till-alla-hojda.html Det nya ramverket har inte ens klubbats av riksdagen. Om det redan är överspelat är det enda rimliga att förhandla om det.  Gillar partierna inte ordet ”underskottsmål” kan de säkert hitta på ett annat. Det viktiga är att budgetreglerna täc...

 ”Vår övergripande slutsats är att regeringen varken redovisar sin föreslagna finanspolitik på ett transparent sätt eller utformar finanspolitiken i enlighet med det nuvarande finanspolitiska ramverket”, skriver Riksrevisionen. DI 18 december 2025 https://www.di.se/nyheter/riksrevisionen-ohallbar-hantering-av-skattepengar/ ”Mer pengar i plånboken” var det ogenerat populistiska temat https://englundmacro.blogspot.com/2025/09/mer-pengar-i-planboken-var-det-ogenerat.html Historien om det finanspolitiska ramverket Överskottsmålets födelse, liv och död i Sverige och Tyskland https://englundmacro.blogspot.com/2025/03/historien-om-det-finanspolitiska.html

 – Jag har brottats med frågan. Jag tycker nu att argumenten för en omprövning har blivit starkare än argumenten emot. Det handlar om det finanspolitiska ramverket som Sverige har haft sedan 1990-talet.  Utgiftstak, överskottsmål, skuldankare. Tekniska termer. Men i grund och botten regler som går ut på att Sverige över tid ska spara, att staten ska ta in mer pengar än den gör av med. SvD 14 November 2021 https://www.svd.se/hogre-skuldsattning-ar-inte-ett-problem  Det är olyckligt att frågan tas upp nu. Det är inte bra, det gör att hela konstruktionen förlorar i trovärdighet, säger Harry Flam, som var ordförande i rådet från 2016 till 2020. Lars Jonung, ordförande 2011 till 2013, håller inte med. Ramverket har tjänat oss väl och det finns inga övertygande skäl att ändra på det innan nästa översyn, säger han. John Hassler, ordförande mellan 2013 och 2016, håller i mångt och mycket med. Det är ingen fara om Sveriges statsskuld skulle växa. – Det är verkligen en statsfinansi...

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) vill inleda en översyn av överskottsmålet   Senast överskottsmålet ändrades var 2019, då det sänktes från 1 procent till 0,33 procent av BNP. Socialdemokraternas Mikael Damberg välkomnar beskedet  Svenskt Näringsliv har tagit ställning för en övergång till ett balansmål. Även Centerpartiet, som tidigare avvisat alla planer på att ändra överskottsmålet, är nu redo att diskutera ett nytt mål. Tidigare har planen varit att en ny översyn av det finanspolitiska ramverket ska inledas 2025 och att eventuella förändringar ska ske två år senare, 2027. DI 11 maj 2023 https://www.di.se/nyheter/svantesson-vill-utreda-overskottsmalet/ Till och med ramverkets vakthund, Finanspolitiska rådet,  anser att det är motiverat av regeringen att tillfälligt strunta i överskottsmålet och det så kallade skuldankaret, som säger att den svenska statsskulden bör ligga runt 35 procent. https://englundmacro.blogspot.com/2020/08/ar-det-finanspolitiska-ramverket-o...

Riksbankschefen Erik Thedéen ser en tendens att politikerna tummar på det finanspolitiska ramverket. Något som oroar honom. – Vi ser en rad exempel på länder med höga statsskulder som får stora problem, vi är långt ifrån att hamna där, men det gäller att varna i tid. – Nu lånar vi mer än 2 procent av BNP i år och nästa år, det är ganska mycket pengar. Gör man det många år i rad och sedan kanske får en ekonomisk nedgång, då är man i ett dåligt läge. DN/TT 24 juni 2026 https://www.dn.se/ekonomi/riksbankschefen-oroad-maste-varna-i-tid/ Statens underskott är ditt överskott https://englundmacro.blogspot.com/2026/02/statens-underskott-ar-ditt-overskott.html Historien om det finanspolitiska ramverket https://englundmacro.blogspot.com/2025/03/historien-om-det-finanspolitiska.html Sex av åtta partier överens om att slopa överskottsmålet https://englundmacro.blogspot.com/2024/10/sex-av-atta-partier-overens-om-att.html Why the household budget myth is dangerous economics https://englundmacro.blog...

 Historien om det finanspolitiska ramverket är på många sätt historien om hur Sverige fattar beslut. Det tillkom i kris, då svenskar är sena i starten men revolutionära när de väl fått upp farten.  Ett utgiftstak, ett överskott över konjunkturcykeln, ett kommunalt balanskrav och en budgetprocess där ramarna låstes innan en massa riksdagsledamöter fick komma in och äska pengar till sina favoritprojekt och lägga till och förhandla. Reglerna infördes 1996. Och sedan blev de kvar. Det är en annan sak svenskar är bra på, att hålla fast vid konsensus.  Reglerna var effektiva också, åtminstone fram till den punkt då politikerna började bryta ut budgetdelar.  Och fram till att världsekonomin förändrades, skulle en del kritiker vilja skjuta in.  De som hävdar att ramverket har en del i skulden för de låga statliga investeringarna och de tillbakahållna lönerna, för minusräntan och den privata skuldsättningen, för den häftiga svängningen till höga räntor och tvärstopp i ek...

Beslutet förra året att lägga Ukrainastödet och de ökade försvarsutgifterna utanför saldomålet innebär ett avsteg från det finanspolitiska ramverket.  Rådet menar att det kunde vara motiverat när det gällde Ukraina, ett tillfälligt stöd i en krigssituation, men inte när det gällde försvaret. Ökningen ska vara permanent, och då går det inte att motivera varför den inte ska finansieras förrän efter 2030. Vid seminariet talade rådets nuvarande ordförande Lars Heikensten om de värsta brotten mot ramverket på årtionden.   Gunnar Wetterberg Expressen 12 juni 2026 https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/svenska-politiker-vill-ta-springnota-nu-igen/ Gunnar Wetterberg var chef för Finansdepartementets strukturpolitiska enhet 1990-1994.  Lars Heikensten - Att ingå i ett större valutaområde ger mer stabilitet. Det säger Lars Heikensten, som i förtid lämnade posten som riksbankschef för en välavlönad tjänst i Bryssel. https://englundmacro.blogspot.com/2025/08/lars-heik...

 Elisabeth Svantesson är utbildad, inte bara på Timbro. 2006 Ekonomie licentiat, Örebro universitet  2001 Masterexamen i ekonomi, Uppsala universitet Licentiat https://sv.wikipedia.org/wiki/Licentiatexamen - Med hänsyn till det ekonomiska läget och den höga inflationen föreslår regeringen en svagt åtstramande inriktning på budgeten.    Genom att följa det finanspolitiska ramverket säkerställs att det finns handlingsutrymme vid ett försämrat ekonomiskt läge. Regeringen prövar samtliga reformförslag mot det ekonomiska utrymmet och det finanspolitiska ramverket. Ordning och reda i de offentliga finanserna är en prioriterad uppgift.  Samtidigt behöver den finansiella stabiliteten värnas.  (Finansplanen, s 9)   Hon avslutade sina studier något år innan Finanskrisen bröt ut. Det var en härlig tid. Robert Lucas fick nobelpriset i ekonomi. Five years before the financial meltdown of 2008, Robert Lucas famously declared that “the central problem of depression-p...

Det tillkom i kris.  Per Molander, vid tiden en opolitisk tjänsteman på finansdepartementet, brukar skrivas som upphovsman  Jens Henriksson – den radikale skåningen bland Perssons alla brittiskt influerade blairiter – har sagt att han formulerade överskottsmålet med Ingemar Hansson hängande över axeln.  En gång på ett mingel ställde jag frågan om upphov till Leif Pagrotsky som genast tillkallade Lars Heikensten och Inga-Britt Ahlenius och sedan blev jag stående där i en timme. Poängen var i alla fall att ramverket fjättrade politiken.  Reglerna infördes 1996. Och sedan blev de kvar. Det är en annan sak svenskar är bra på, att hålla fast vid konsensus.  2023 Ett år när Calmfors och Kalays kom överens. Och regeringens kristdemokrater följde efter, trendkänsliga som de är. Gammal konsensus ut, ny konsensus in. Ring, klocka, ring. Torbjörn Nilsson SvD 1 januari 2023 https://www.svd.se/a/y6q9AE/nilsson-fnisset-i-starta-pressarna-borjan-pa-en-revolution "Om man har en...

  Ramverket ska justeras från och med 2027 – till ett balansmål fast med ett bevarat skuldankare, det vill säga att bruttoskulden ska vara 35 procent av BNP. Edward Riedl (M), ordförande i finansutskottet och ledamot i kommittén, är nöjd. – Dagens besked innebär att Sverige nu slutar amortera på en av Europas lägsta statsskulder och vi permanentar den här mycket låga nivån, säger han. Fredrik Olovsson (S), vice ordförande i finansutskottet, är inne på samma spår. SvD/TT 17 oktober 2024 https://www.svd.se/a/XjWQ8o/uppgifter-overskottsmalet-slopas RE OBS att överskott hos staten betyder underskott hos hushåll och företag Att gå från ett överskottsmål till ett balansmål är rimligt Många socialdemokrater hade velat ha ett underskottsmål i stället, och det finns dessutom kongressbeslut på ett system där strategiska infrastrukturprojekt exkluderas från budgetreglerna. Överskottsmålet/balansmålet lämnar en hel del utrymme för tolkning. Målet ska nås över en konjunkturcykel – inte så lätt ...

Nu gäller snabba cash och ”the sky is the limit” på finansdepartementet. Det svenska budgetunderskottet väntas i år bli det största sedan 1995, året då finansminister Göran Persson stod inför de flinande finansvalparna på Wall Street och bad om pengar. Ingen – inte heller stramhetens överstepräster i det Finanspolitiska rådet – tycker att det är fel att staten nu lånar massor av pengar för att möta coronakrisen. ... Lars Jonung: Det finns en kunskap att sparsamheten, det vill säga det finanspolitiska ramverket som växte fram efter 90-talskrisen, har tjänat Sverige väl, inte minst under dagens kris. Så man kan hoppas att den extremt expansiva finanspolitiken enbart är ett temporärt krisfenomen. – Jag tycker ju att det är fördel att vi har det här utrymmet nu. Ramverket har tjänat oss väl, säger Karolina Ekholm. Kriskommissionären Torsten Persson, som inte oroar sig värst mycket över att Lindbeckkommissionens budgetpolitiska arv skulle vara hotat. Kommer partierna att hålla fast vid en s...

Sverige är ett av de få länder som under de senaste 20 åren lyckats med konststycket att höja den offentliga konsumtionen, öka de offentliga investeringarna, sänka det totala skatte­trycket och samtidigt reducera den offentliga skulden i relation till BNP. Detta imponerande utfall har varit möjligt tack vare god tillväxt, ett stramt finans­politiskt ramverk och lägre räntor.  Att nu kraftigt höja den offentliga skulden skulle leda till högre ränteutgifter i framtiden. Fredrik N G Andersson och Lars Jonung SvD 1 februari 2024 https://www.svd.se/a/EQ7OwG/andersson-och-jonung-finansiella-ramverket-har-gjort-underverk Den Österrikiska skolan, med Hayek i spetsen, brukar hävda att krisen måste ha sin gång.  Man skulle kanske kunna förklara deras synsätt med Ensamma Mamman contra villaägarna.  Englund blogg 25 januari 2008 https://englundmacro.blogspot.com/2024/02/en-person-som-behover-agera-redan-nu-ar.html  

 Den första budgeten från Ulf Kristerssons regering kommer kort efter ett historiskt finanspolitiskt klavertramp från en nytillträdd brittisk högerregering, i form av lånefinansierade skattesänkningar och stöd för motsvarande 500 miljarder kronor. Pundet rasade och brittiska räntor skenade uppåt, trots att premiärminister Liz Truss och hennes finansminister backade på punkt efter punkt. Till slut tvingades hon att avgå efter bara sex veckor på posten. Hassler tycker det verkar som att Kristersson och Svantesson har tagit intryck av hur det gick för kollegorna i London. – Det är faktiskt väldigt bra. Man inser att det som ekonomer har sagt inte bara är principer från några dammiga korridorer utan också har betydelse i verkligheten, säger han. SvD 5 november 2022 https://www.svd.se/a/0QVlgG/ekonomer-varnar-stora-hal-i-budgeten Det finanspolitiska ramverket som gäller sedan 2019 anger att budgeten ska gå med överskott på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel. Det finns även ett ...

Regeringen för nu en finanspolitik som är kraftigt expansiv. Enligt Riksgäldens senaste prognos blir underskottet nära 200 miljarder kronor i år och drygt 200 miljarder kronor nästa år.  Detta är långt från det överskott på cirka 25 miljarder som ramverket föreskriver. Enligt LO-ekonomernas bedömning motiverar den höga arbetslösheten stora ekonomiska stimulanser för att få fart på tillväxten och sätta folk i arbete. Men då krävs också att resurserna används på ett sätt som effektivt bidrar till detta. Offentliga investeringar har en hög multiplikatoreffekt I stället har tiotals miljarder adderats till den svenska statsskulden genom sänkta konsumtionsskatter men också skattesänkningar som i hög utsträckning riktas till höginkomsttagare. Några tydliga exempel är förstärkningarna av jobbskatteavdraget på inkomster över 60 000 kr/mån, slopad flygskatt och sänkt skatt på (redan lågt beskattade) investeringssparkonton.  Inför nästa år lovar nu statsministern att staten ska låna ännu...

Det socialdemokratiska partiet har byggt upp ett affärspolitiskt komplex vars omfattning är unik i världen.  Denna struktur öppnar för politisk korruption, Det är hög tid för en ny Koncentrationsutredning med fokus på det socialdemokratiska affärskomplexet nu när vi ser hur den liberala demokratin hotas av sammanväxten av politisk och ekonomisk makt i vår värld. Lars Jonung SvD 29 april 2025 professor emeritus, Ekonomi­högskolan vid Lunds universitet https://www.svd.se/a/25AbJr/lars-jonung-kartlagg-det-s-styrda-affarskomplexet Vi 40-talister var solidariska – med oss själva Vi som föddes under 1940-talet har utgjort den centrala marginalväljargruppen under hela vårt vuxna liv. I ett extremt proportionellt valsystem som det svenska har vi dominerat och styrt politiken – i alla val under de senaste 50-60 åren. Och vi kommer också att avgöra nästa val. Vi som nu blivit ett stort pensionärskollektiv borde få det ännu bättre. Inte minst bör reavinstskatten vid bostadsförsäljning begräns...