Historien om det finanspolitiska ramverket

mars 10, 2025

Historien om det finanspolitiska ramverket är på många sätt historien om hur Sverige fattar beslut.

Det tillkom i kris, då svenskar är sena i starten men revolutionära när de väl fått upp farten.

Ett utgiftstak, ett överskott över konjunkturcykeln, ett kommunalt balanskrav och en budgetprocess där ramarna låstes innan en massa riksdagsledamöter fick komma in och äska pengar till sina favoritprojekt och lägga till och förhandla.

Reglerna infördes 1996. Och sedan blev de kvar.

Det är en annan sak svenskar är bra på, att hålla fast vid konsensus.

Reglerna var effektiva också, åtminstone fram till den punkt då politikerna började bryta ut budgetdelar.

Och fram till att världsekonomin förändrades, skulle en del kritiker vilja skjuta in.

De som hävdar att ramverket har en del i skulden för de låga statliga investeringarna och de tillbakahållna lönerna, för minusräntan och den privata skuldsättningen, för den häftiga svängningen till höga räntor och tvärstopp i ekonomin.

Socialdemokraterna var knappast ensamma om att hålla fast. Ju mer det blåste, desto hårdare kramade politikerna sitt ramverk.

Det var nog 2023, tänker jag. Ett år när Calmfors och Kalays kom överens. Och regeringens kristdemokrater följde efter, trendkänsliga som de är.

Gammal konsensus ut, ny konsensus in.

Torbjörn Nilsson SvD 1 januari 2024

https://www.svd.se/a/y6q9AE/nilsson-fnisset-i-starta-pressarna-borjan-pa-en-revolution

Torbjörn Nilsson

https://www.svd.se/av/torbjorn-nilsson