Gunnar Örn, Smoot–Hawley, Japan och Ai
Efter den stora börskraschen på Wall Street i oktober 1929 kastades den amerikanska ekonomin ned i en depression vars djup inte har skådats i mannaminne.
Kongressen drev då igenom de ökända Smoot–Hawley-tullarna. Övriga industriländer, med Frankrike och Storbritannien i spetsen, följde efter USA och stängde in sina egna ekonomier bakom höga tullmurar.
Ett av de länder som drabbades hårt av det globala handelskriget var Japan, vars exportföretag dittills levt högt på export av varor till de europeiska kolonierna i Asien.
När dessa marknader krympte kraftigt för japanska varor blev följden depression och stigande arbetslöshet i Japan, vilket bidrog till att stärka militaristiska och ultranationalistiska strömningar i landet.
I denna miljö av ekonomisk kris och växande militarism invaderade Japan Manchuriet i september 1931.
Detta var åtta år före Hitlers invasion av Polen och drygt tio år före Pearl Harbor.
Gunnar Örn Epoch Times 11 juni 2026
https://www.epochtimes.se/handelskriget-som-ingen-vann
Mitt minne sviktar, men jag har så mycket minne kvar att jag kan prompta och får följande svar från Perplexity:
Japans ekonomi drabbades hårt av deflation, fallande export och politisk maktförskjutning efter depressionens genombrott 1929, vilket undergrävde de civila regeringarna och stärkte militären. Dessa ekonomiska och politiska spänningar, kombinerade med Japans beroende av råvaruimport och tidigare investeringar i Manchuriet, bidrog direkt till militärens beslut att provocera fram Mukdenincidenten 1931 och därefter ockupera Manchuriet och skapa marionettstaten Manchukuo.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Japan
Ekonomisk situation runt 1931
Under 1920‑talet hade Japan liberaliserats något politiskt och ekonomin var starkt exportberoende, inte minst av siden och textilier. När den globala depressionen slog till efter 1929 föll världsmarknadspriser och efterfrågan kraftigt, vilket slog hårt mot japansk exportindustri och landsbygdens småproducenter.
Deflation och skuldbördor ökade, arbetslöshet och social oro tilltog, och misstron mot parlamentariska partier växte, då de sågs som oförmögna att skydda landets ekonomiska intressen.
Militariseringens drivkrafter
Sedan segrarna 1894–1905 hade Japan etablerat sig som imperialmakt med omfattande intressen i Korea och Manchuriet. Under 1920‑talet ökade nationalism och militarism successivt sitt inflytande på bekostnad av de demokratiska krafterna, och omkring 1932 kom de militära kretsarna att dominera japansk politik.
I den ekonomiska krisen fick armén större gehör för argumentet att Japan, med få egna naturresurser, måste säkra råvaror och ”livsrum” genom expansion på den asiatiska kontinenten i stället för att förlita sig på ett instabilt världshandelssystem.
https://www.historia2.se/historia123/?p=546
Mukdenincidenten och Manchuriet
Japan hade sedan rysk‑japanska kriget stora ekonomiska och strategiska intressen i Manchuriet, bland annat genom järnvägar och industriinvesteringar. Den 18 september 1931 sprängdes en mindre bomb vid en japansk järnväg utanför Mukden (Shenyang); detta tillskrevs kinesiska styrkor och användes av den japanska Kwantungarmén som förevändning för en fullskalig invasion av Manchuriet. Forskning och samtida indikationer pekar på att yngre japanska officerare själva iscensatte sabotaget för att tvinga fram en expansion som civila politiker och delar av ledningen i Tokyo egentligen försökte bromsa.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Japanska_invasionen_av_Manchuriet
Efter den snabba ockupationen omvandlade Japan området till marionettstaten Manchukuo 1932, med den avsatte kinesiske kejsaren Puyi som formell statschef men med reell kontroll från Tokyo och armén. Manchuriet gav Japan tillgång till kol, järnmalm, jordbruksmark och en industribas som kunde underbygga fortsatt militär upprustning, vilket ytterligare befäste militärens prestige och makt hemma i Japan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_kinesisk-japanska_kriget
Kopplingen ekonomi–militarism–aggression
Sambandet kan sammanfattas i tre led:
- Den internationella depressionen förvärrade Japans exportkris och sociala spänningar, vilket underminerade tilltron till civila, ”västorienterade” ekonomiska och politiska lösningar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Japan
- Nationalistiska och militäriska kretsar vann inflytande genom att erbjuda en aktivistisk lösning: territoriell expansion för att säkra råvaror, marknader och strategisk autonomi.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Japan
- Manchuriet sågs som en ekonomisk säkerhetsventil och bas för självförsörjning; därför blev Mukdenincidenten och den efterföljande invasionen 1931 startpunkten för en mer systematisk japansk expansionspolitik i Kina, som kulminerade i det fulla kinesisk‑japanska kriget 1937.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Andra_kinesisk-japanska_kriget
Ett sätt att se det, med ditt makroperspektiv, är att den japanska armén i praktiken drev en ”autarkistrategi” som svar på kollapsen i det liberala handels‑ och finanssystemet efter 1929, där Manchuriet blev den första stora komponenten i en tänkt självförsörjande östasiatisk blockekonomi.
RE; Min enda korrigering
Greater East Asia Co-Prosperity Sphere
https://en.wikipedia.org/wiki/Greater_East_Asia_Co-Prosperity_Sphere
Vill du att vi går djupare i själva policy‑debatterna i Tokyo kring guldmyntfot, valutapolitik och hur det påverkade militärens ställning?
Kommentarer