Nu riskerar det att sluta som ATP-systemet

 Det första var misskötseln av ATP-systemet, som hotade att kollapsa om inget gjordes. Det andra var den ekonomiska krisen i början av 90-talet, som satte hela samhällsekonomin under press. Det tredje var en konfliktfylld kamp mellan olika ekonomiska ideologier

Det system som faktiskt konstruerades präglas av detta faktum, alltså att det saknades enighet om hur ett bra pensionssystem skall se. Ur de politiska förhandlingarna kom ett system som å ena sidan såg ut som ett fonderat system, men å andra sidan hade tydliga drag av fördelningssystem med löpande finansiering år från år och ett långtgående socialt ansvar.

Drygt 30 år senare finns i stort sett inget kvar av de ursprungliga principerna och politikerna har inte avhållit sig från att ingripa i systemet löpande.

Den grundläggande oenighet som faktiskt fanns mellan de politiska partierna gömdes på så sätt, utan att egentligen lösas.

”Pensionsavgiften” över det inkomsttak som ger pensionsrättigheter är inte alls en avgift, utan en ren skatt.

En socialdemokratisk regering avskaffade de så kallade egenavgifterna för egenföretagare, vilket i praktiken innebar en betydande statlig subvention av pensionssystemet. År 2024 uppgick subventionen till 166 miljarder kronor.

Strandhäll bad, utan saklig grund, generaldirektören vid Försäkringskassan Ann-Marie Begler, helt oskyldig till de orimliga reglerna, att genast lämna sin post.

Ambitionen sägs ofta vara att den allmänna pensionen skulle ge ungefär 60 procent av slutlönen i normalfallet. För de flesta ligger nu den nivå kring 50 procent eller därunder, och den sjunker. 

Med skattelättnader, höjd garantipension, inkomstpensionstillägget och andra åtgärder för att bättra på låga pensioner har dessutom en annan av pensionsuppgörelsens grundprinciper, respektavståndet, kraftigt åsidosatts.

Tanken med respektavståndet var helt enkelt att det skulle löna sig i pensionskuvertet för den som arbetade mer, jämfört med den som arbetade mindre under sitt arbetsliv. 

Men som det nu ser ut, med alla de åtgärder som gjorts för att höja de lägsta pensionerna, har SPF visat att 

det krävs en månadslön på 45 000 kronor eller mer – något som ungefär en miljon svenskar har – för att det i pensionshänseende alls ska löna sig att arbeta mer.

KG Scherman Fokus 3 juni 2026

https://www.fokus.se/inrikes/sa-blev-pensionen-omojlig-att-planera/