Lagrådet sågar förslaget om ny Riksbankslag

Mot bakgrund av förslagens betydelse från såväl ett konstitutionellt som ett EU-rättsligt perspektiv är regeringens bedömningar och överväganden i flera fall påfallande kortfattade. 

Det kan konstateras att många av förslagen har behandlats avsevärt mera utförligt i det bakomliggande kommittébetänkandet. I lagrådsremissen har i vissa fall även remissynpunkter i väsentliga frågor bemötts mycket kortfattat eller utan egentlig motivering. 

1 kap. 4 §

Lagrådet föreslår att paragrafen ges följande lydelse.

Riksbanken får bara bedriva eller delta i sådan verksamhet som har stöd i lag eller unionsrätten.

2 kap. 1 §

I författningskommentaren anges att med uttrycket varaktigt avses att penningpolitiken ska bedrivas på ett sådant sätt att inflationsmålet är trovärdigt på s.k. medellång sikt. Det förklaras inte vad som avses med detta senare begrepp. Inte heller har det närmare kunnat beskrivas under föredragningen. 

Med hänsyn till att det är fråga om en operativ bestämmelse som anger vad som är Riksbankens överordnade mål bör det i den fortsatta beredningen, för det fall ”medellång sikt” behålls, klargöras vad som i detta sammanhang avses med begreppet.

2 kap. 3 §

I paragrafen föreskrivs att Riksbanken, efter riksdagens medgivande, ska besluta om precisering av prisstabilitetsmålet. 

En fråga som uppmärksammats under remissförfarandet är hur den föreslagna beslutsordningen förhåller sig till instruktionsförbudet för centralbanker i artikel 130 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, FEUF.

Inledningsvis vill Lagrådet framhålla att frågans stora betydelse gör att den förtjänar mer utförliga överväganden än vad som nu relativt kortfattat återges i remissen.

Klart är att den föreslagna typen av beslutsordning inte är möjlig ifråga om medlemsstater som ingår i euroområdet. Vid föredragningen har också uppgetts att beslutsordningen, såvitt känt, inte har någon motsvarighet i någon annan medlemsstat.

2 kap. 5 §

I remissen bemöts dessa synpunkter – utan att någon egentlig argumentation förs – med att förslaget enligt regeringens mening står i överensstämmelse med EUF-fördraget och ECBS-stadgan. Av remissen är det alltså inte möjligt att utläsa skälen för regeringens ståndpunkt. 

Under den fortsatta beredningen bör därför bemötandet av remissynpunkten kompletteras med angivande av de skäl som leder till slutsatsen att förslaget är förenligt med de aktuella EUreglerna. 

8 kap. 11 §

Enligt bestämmelsen får Riksbanken göra finansiella avsättningar i enlighet med ECB:s riktlinjer med den begränsningen att sådana bara får ske ”i skälig utsträckning”. Vad som avses med uttrycket och hur det ska tillämpas finns inte förklarat i remissen, vare sig i den allmänna motiveringen eller i författningskommentaren.

Vid föredragningen har inte heller kunnat lämnas någon tillfredsställande förklaring till hur Riksbanken ska tillämpa rekvisitet.

https://www.lagradet.se/wp-content/uploads/2021/06/En-ny-riksbankslag.pdf 

Förslag om en ny riksbankslag, Finansdepartementet 28 maj 2021