Hur en liten ränteändring kan påverka ekonomin

I gryningen när jag nästan vaknat stod det plötsligt klart för mig; som det ofta gör vid den tidpunkten. Det brukar gå över under förmiddagen. 

Jag har länge funderat på detta med min iAi, icke-artificella intelligens, utan att komma på svaret. 

Jag kollade med Grock-Ai. Grock svarade så här: 

Ja, det är en viktig mekanism – men inte den enda eller alltid den mest centrala – för hur en liten ränteförändring kan få stora effekter i ekonomin. Låt oss bryta ner det steg för steg:

1. Obligationsvärdet sjunker när räntan stiger

Banker (och andra finansiella aktörer) äger stora mängder obligationer, ofta stats- och bostadsobligationer.

När räntan stiger → marknadsräntan på nya obligationer ökar → gamla obligationer med lägre ränta blir mindre värda (invers relation mellan ränta och pris).

Exempel: En obligation med 2 % fast ränta blir mindre attraktiv när nya ger 4 % → dess pris faller.

2. Bankens egna kapital minskar

Om obligationerna redovisas till marknadspris (”fair value”) → orealiserade förluster bokförs direkt mot eget kapital.

Detta minskar bankens kapitaltäckningsgrad (CET1-ratio), även om inga obligationer säljs.

3. Banken tvingas agera – kreditåtstramning

För att återställa kapitalbasen kan banken:

Minska utlåningen (färre lån = mindre riskvägda tillgångar).

Öka räntorna till kunder (högre marginaler).

Sälja tillgångar (kan driva räntor ännu högre i en nedåtgående spiral).

Resultat: Kredit blir dyrare och svårare att få → företag och hushåll konsumerar/investerar mindre.

4. Förstärkningseffekter (”financial accelerator”)

En liten räntehöjning (t.ex. 0,25 %) kan utlösa stora balansräkningseffekter hos banker med hög duration i obligationsportföljen.

Detta förstärks av:

Hävstång: Banker lånar kort och lånar ut/lägger i långa obligationer.

Regelverk: Basel III kräver kapitalbuffertar → små kapitaltapp kan tvinga fram stora justeringar.

Marknadens reaktion: Om flera banker agerar samtidigt → likviditetskris (jfr SVB 2023).

Men: Är det den viktigaste förklaringen?

Nej, inte alltid. Andra kanaler är minst lika viktiga:

Kanal Effekt av räntehöjning

Konsumtion Högre bolåneräntor → lägre disponibel inkomst → mindre konsumtion

Investeringar Högre finansieringskostnad → företag skjuter på projekt

Valutaeffekt Starkare valuta → dyrare export, billigare import

Värderingseffekter Lägre aktie- och fastighetspriser → förmögenhetseffekt

Slutsats

Ja, bankernas obligationsförluster är en kraftfull förstärkare av penningpolitik – särskilt i länder med:

Stora banksektorer (som Sverige).

Långa obligationer i portföljen.

Hög skuldsättning hos hushåll och banker.

Men det är en del av en kedja, inte hela förklaringen. Riksbankens räntebeslut påverkar ekonomin genom flera kanaler samtidigt – och obligationskanalen är särskilt stark just nu (2023–2025) pga tidigare lågräntemiljö och stora innehav av obligationer köpta under QE.

Vill du ha ett räkneexempel på hur en 1 %-enhets räntehöjning slår mot en banks kapital?

Min slutsats: Det här med Ai sparar mycket tid och möda.