Allt är kvinnornas fel
Kvinnor har kommit att dominera allt fler domäner i många västerländska samhällen, rent konkret, alltså numerärt. Kyrkorna, skolorna, läkarutbildningarna, juristutbildningarna, medierna – för att nämna några.
Detta är förklaringen till woke-vågen som sköljde över västvärlden i slutet av 2010-talet. Det menar i varje fall Helen Andrews, amerikansk författare och konservativ debattör i en omtalad essä i magasinet ”Compact”.
https://www.compactmag.com/article/the-great-feminization/
Black Lives Matter-rörelsen som ledde till att politikerna drog undan finansieringen för polisen i många amerikanska delstater – kvinnornas fel. Den medikaliserade lemlästningen av barn med så kallad könsdysfori – kvinnornas fel. Cancel-kulturen, där människor med politiskt inkorrekta åsikter förlorar inkomst och anseende – kvinnornas fel. Felaktigt våldtäktsdömda män – kvinnornas fel. Och så vidare.
Mekanismen är denna, enligt Andrews: Män är evolutionärt designade för strid. De skyr inte öppen konflikt. De krigar och sedan sluter de fred, för stammens överlevnad. Om de inte rent faktiskt slåss, så krigar de i alla fall med sina vapen synliga: rationella argument.
De är inte rädda för mothugg, och inte rädda för att försvara sig i öppen debatt. När striden/konflikten/oenigheten är avgjord, lägger de ner sina vapen och går vidare. Detta manliga sätt att tävla och lösa konflikter i offentligheten har varit rådande fram tills nyligen.
Men kvinnor är annorlunda. Deras konflikthantering har sedan urtid syftat till att skydda och främja den egna avkomman gentemot medlemmar av den egna stammen.
Det kräver ett annat slags konflikthantering, en mycket mer dold och listig, och en som aldrig riktigt tar slut. I den här krigföringen är undvikande, utfrysning, skvaller och förtal de viktigaste vapnen.
Och när kvinnor intar fler och fler arenor i samhället kommer alltså denna strategi att prägla offentligheten och voilà: woke och cancelkultur.
Sammantaget får det nog sägas finnas mer som talar mot än för Helen Andrews tes. Däremot finns det gott om bevis på att kvinnodominerade arbetsplatser kan vara förgiftade av toxisk femininitet, som dolda maktstrukturer och outtalad fientlighet.
Ambitionen att uppnå ett så kallat jämställt arbetsliv leder på sina håll till diskriminering av män. Utbildningssystemet tycks passa pojkar sämre än flickor. Men svepande utfall mot ”feminiseringen” av samhället åtgärdar inte de specifika problemen.
Och hellre än att demonisera ena gruppen och idealisera den andra (oavsett vilken grupp man utser till vilken position) borde konflikten skära rakt igenom könsarketyperna.
Susanna Birgersson: Allt är kvinnornas fel – eller?
Ledare GP 22 november 2025
https://www.gp.se/ledare/allt-ar-kvinnornas-fel-eller.496b35f3-3d66-4692-9b5f-0aad7422250b
RE: Sedan urminnes tid på savannen har det varit männens uppgift att skydda reviret mot inkräktare.
Om männen hade fått bestämma hade vi stängt gränsen och sänt tillbaka de asylsökande till Schengenländerna Danmark och Tyskland.
Men kvinnorna sade välkommen och politikerna stämde in i kören. och nu har var fjärde invånare i Sverige utländsk bakgrund.
Kommentarer