Historien ger liberalismen rätt, anser Lars Jonung
Den liberala uppgången 1870-1950: Under denna första fas växte Sverige snabbare än omvärlden.
Detta är något av en mirakelperiod då vår BNP går från 60 procent av omvärldens till 120 procent. Ett historiskt lyft drivet av fri prisbildning, frihandel och öppna finansiella marknader samt av en liberal rättsstat som befrämjar privat kapitalbildning, privata äganderätt, innovationer och nyföretagande.
Den socialdemokratiska eftersläpningen 1950-2000:
Sedan följer en period med nästan 50 år av eftersläpning då svensk tillväxt faller tillbaka jämfört med det internationella genomsnittet.
Den nyliberala uppgången 2000-2020:
Sedan kommer nästa fas då Sverige på nytt växer snabbare än omvärlden, den nyliberala uppgången. Den följer efter den finansiella avregleringen. Börsen blir på nytt en källa för riskkapital och nyföretagande och därmed för tillväxten.
Så ser min tolkning av vår ekonomiska historia ut.
Suhonen och Johansson förkastar den. Deras främsta argument är att min historieskrivning inte sammanfaller med växlingarna vid regeringsmakten. De påpekar att det gick bra för Sverige under 1930-talet då Wigforss var finansminister från 1932 fram till utbrottet av andra världskriget. Och det gick utför för Sverige under borgerliga regeringar under efterkrigstiden – i synnerhet under regeringen Bildt.
Men detta argument har inte med saken att göra. Det är helt irrelevant för min tolkning.
Den socialdemokratiska kontrollregimen, och därmed eftersläpningen, bröts av den finansiella avregleringen åren 1985-1989. Här var Riksbanken pådrivande. Valutaregleringen försvann 1989 – femtio år efter den infördes. Detta markerar slutet för den traditionella S- modellen.
Nu började den nyliberala fasen. Men först skapade avregleringen en djup kris i svensk ekonomi eftersom S-regeringen under Ingvar Carlsson och Kjell-Olof Feldt inte stramade åt stabiliseringspolitiken när de finansiella marknaderna öppnades för fri konkurrens och fri prissättning.
Bildt-regeringen fick ärva den tickande krisbomb som det misslyckade genomförande av den finansiella avregleringen skapade.
Lars Jonung DI 22 december 2025
https://www.di.se/debatt/replik-historien-ger-liberalismen-ratt/
1985 avreglerade Feldt finansmarknaden. Det misstag vi gjorde var att inte släppa valutan samtidigt. Kjell-Olof Feldt intervjuad om sin nya bok "En kritisk betraktelse av socialdemokratins seger och kris", Bonniers
Den 21 november 1985 vid ett-tiden fick jag - som chef för Stadshypotek - meddelandet om att Riksbanken hade upphävt alla utlåningsrestriktioner. Jag tittade på mina medarbetare och undrade om man på Riksbanken verkligen förstod vad man gjorde. Lars Wohlinhttps://englundmacro.blogspot.com/2012/04/kjell-olof-feldt-och-lars-wohlin-om-90.html
Talet om eftersläpningen är fel. Varför för man fram felaktiga argument? Det tror jag hänger samman med kronkursförsvaret - det största ekonomiskt-politiska misslyckandet i vårt lands historia.
Eftersom de ansvarig fortfarande vägrar erkänna att det var fel att införa (Ingvar Carlsson) och fel att hålla fast vid (Carl Bildt och Mona Sahlin m fl) den fasta växelkursen, måste de skylla på något annat.
De hävdar att problemen är strukturella. Se t ex Mats Svegfors 1994:
"Visst beror dagens problem i ekonomin i någon mån på missgrepp i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Men i grunden har Sverige inte hamnat i en stabiliseringspolitisk kris. Underskottet i statsbudgeten beror djupare sett på att vi försöker överbrygga en konjunkturnedgång när det i själva verket handlar om en grundläggande strukturell förändring."
https://englundmacro.blogspot.com/2008/02/sverige-slpar-inte-lngre-efter.html


Kommentarer