Leta i den här bloggen

2009-06-04

Hvad vilja socialdemokraterna nu när socialismen är död?

Socialismen är död och borde begravas. We are all non-socialists now, skrev jag häromdagen.

Jenny Andersson fokuserar enligt Danne Nordlings mening på den väsentliga skillnaden mellan de missnöjda S-ideologerna och den mittenfixerade socialdemokratin.

Jenny Andersson frågade en gång Pär Nuder om det fanns någon vision som förde samman socialdemokraterna och skapade en riktning för rörelsen.

Hon fick det ganska obekymrade svaret: Nej, det finns det inte.

Läs om Jenny Anderssons bok hos Ordfront.

En centralt begrepp hos Nordling är vad han kallar socialetatisterna, som väl måste vara något annat än socialister.

- Det är främst etatisternas tro att skillnader mellan människor måste bero på ett stelt klassamhälle som leder analysen fel. Med statens hjälp vill de eliminera ekonomiska och kulturella skillnader. Av bara farten skall tydligen också motsättningen mellan arbete och kapital kunna försvinna. Den kapitalägande klassen skall tydligen kunna elimineras utan konvulsioner. Att Sverige redan infört ett meritsamhälle i stället för klassamhället har undgått de nya ideologerna, skriver Nordling.

I den artikel som Nordling utgår ifrån sägs att "man kan läsa vårens ström av opinionsmätningar som
en berättelse om hur tredje vägens politik slutligen imploderar.
Människor går inte med i en rörelse som inte har ett mål
Malena Rydells Essä i DN 2009-05-28

Den tredje vägens politik fördes av Kjell-Olof Feldt med bistånd av kanslihushögern inklusive Klas Eklund.

Jag skrev en gång en bok om den debatt inom rörelsen som då kallades Rosornas Krig.

I Rydells artikel sägs att 59 procent av de LO-anslutna säger att de hellre vill ha Fredrik Reinfeldt som regeringsledare än Mona Sahlin. Och IF Metall skriver fackhistoria genom att gå med på lönesänkningar på upp till tjugo procent för att rädda arbetsgivarna ur krisen.

- När socialdemokratin analyserar sig själv, låter det som om de fortfarande är osäkra på om partiets kris är av ideologisk eller pr-mässig art. Det kanske är detta den allra största krisen består i.

Medan partiet oupphörligen tror att de måste hitta nya fräscha pr-metoder för metoder att få tillbaka alla medlemmar det tappat, skriver SSU:aren Kristin Linderoth att ”den enkla sanningen, och den kan jag leverera utan konsultarvode, är att människor inte går med i en rörelse som inte har ett mål”.

Full text hos DN

Inga kommentarer: