Lettland och Fischer, Bildt och Borg
Lettland står nu inför kollaps.
Nu styrs vi inte som under Carl Bildt från en Bunker utan från en Borg.
Anders Borg har talat i klartext till bankernas aktieägare.
– Går kapitalet ner under en viss nivå så har vi ju till och med möjligheten att ta över dem. Det svenska banksystemets stabilitet garanterar vi, och det är vi tydliga med. Insättarnas pengar är skyddade. Men vi garanterar den på ett sådant sätt att också aktieägarna får ta konsekvenserna av sina handlingar.
Anders Borg lovade stötta Lettland (DI 2008-12-10):
IMF, EU-kommissionen och de nordiska regeringarna laddar för att ge krislån till den hårt ansatta lettiska ekonomin. Finansminister Anders Borg sa på onsdagen att parterna är redo att rädda Lettland undan en devalvering. Hur många miljarder stödet uppgår till är dock fortfarande en förhandlingsfråga.
- Hopplös är situationen i de baltiska länderna som alla knutit sina valutor till euron, skrev Tomas Fischer redan i februari (Fokus 19/2 2009).
Förra gången det begav sig var Fischer ute i mycket god tid.
Under rubriken "Med Bildt mot Poltava" skrev han, ett år före Bildts "misslyckande", en stor artikel i Aftonbladet (1991-12-22).
Bildt har medgett att kronkursförsvaret var ett misslyckande. Det vore ju fånigt att påstå något annat.
Men i dag är det väl bara Carl Bildt som inte har erkänt att hela tanken då var fel. Carl försvarar den misslyckade politiken med att den :
"var delvis en konsekvens av att jag strävade efter att Sverige skulle gå in i det europeiska samarbetets kärna, också den ekonomiska och monetära unionen, och därmed vara med i den gemensamma europeiska valutan från dess första dag Försvaret av kronan handlade om den viktiga kombinationen av ekonomisk politik och Europapolitik.".
Den här gången är det också Europapolitiken som finns i bakgrunden när Bildt sitter i regeringen och försvarar en fast växelkurs och de svenska bankerna är i gungning.
Att det gått så fel i Lettland har samma orsaker nu som den svenska krisen 1992. En fast växelkurs gjorde att lån togs i utländsk valuta och fastighetspriserna steg och alla var glada, så länge det varade.
Vi ser, sade jag på Nationalekonomiska föreningen i januari 1990, att affärsbankernas lånestock i utländsk valuta är nästan lika stor som den är i svenska kronor. Lånen i utländsk valuta hos affärs- och sparbankerna är tillsammans nästan 300 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som sparbankernas utlåning i svenska kronor. Jag föreställer mig att de som har lånat upp dessa 300 miljarder inte avser att ha dessa lån när nästa devalvering kommer. Jag vill nu fråga finansministern /Feldt/ om denna lånestock, på 300 miljarder i utländsk valuta, som har byggts upp på kort tid, innebär någon förändring för Sveriges del och i så fall vilken?
Läs mer här
Nu styrs vi inte som under Carl Bildt från en Bunker utan från en Borg.
Anders Borg har talat i klartext till bankernas aktieägare.
– Går kapitalet ner under en viss nivå så har vi ju till och med möjligheten att ta över dem. Det svenska banksystemets stabilitet garanterar vi, och det är vi tydliga med. Insättarnas pengar är skyddade. Men vi garanterar den på ett sådant sätt att också aktieägarna får ta konsekvenserna av sina handlingar.
Anders Borg lovade stötta Lettland (DI 2008-12-10):
IMF, EU-kommissionen och de nordiska regeringarna laddar för att ge krislån till den hårt ansatta lettiska ekonomin. Finansminister Anders Borg sa på onsdagen att parterna är redo att rädda Lettland undan en devalvering. Hur många miljarder stödet uppgår till är dock fortfarande en förhandlingsfråga.
- Hopplös är situationen i de baltiska länderna som alla knutit sina valutor till euron, skrev Tomas Fischer redan i februari (Fokus 19/2 2009).
Förra gången det begav sig var Fischer ute i mycket god tid.
Under rubriken "Med Bildt mot Poltava" skrev han, ett år före Bildts "misslyckande", en stor artikel i Aftonbladet (1991-12-22).
Bildt har medgett att kronkursförsvaret var ett misslyckande. Det vore ju fånigt att påstå något annat.
Men i dag är det väl bara Carl Bildt som inte har erkänt att hela tanken då var fel. Carl försvarar den misslyckade politiken med att den :
"var delvis en konsekvens av att jag strävade efter att Sverige skulle gå in i det europeiska samarbetets kärna, också den ekonomiska och monetära unionen, och därmed vara med i den gemensamma europeiska valutan från dess första dag Försvaret av kronan handlade om den viktiga kombinationen av ekonomisk politik och Europapolitik.".
Den här gången är det också Europapolitiken som finns i bakgrunden när Bildt sitter i regeringen och försvarar en fast växelkurs och de svenska bankerna är i gungning.
Att det gått så fel i Lettland har samma orsaker nu som den svenska krisen 1992. En fast växelkurs gjorde att lån togs i utländsk valuta och fastighetspriserna steg och alla var glada, så länge det varade.
Vi ser, sade jag på Nationalekonomiska föreningen i januari 1990, att affärsbankernas lånestock i utländsk valuta är nästan lika stor som den är i svenska kronor. Lånen i utländsk valuta hos affärs- och sparbankerna är tillsammans nästan 300 miljarder. Det är mer än dubbelt så mycket som sparbankernas utlåning i svenska kronor. Jag föreställer mig att de som har lånat upp dessa 300 miljarder inte avser att ha dessa lån när nästa devalvering kommer. Jag vill nu fråga finansministern /Feldt/ om denna lånestock, på 300 miljarder i utländsk valuta, som har byggts upp på kort tid, innebär någon förändring för Sveriges del och i så fall vilken?
Läs mer här
Kommentarer