Johanna Jeansson, Gardell och euron
Under år 2003 blev Johanna Jeansson rekryterad till Finansdepartementet inför folkomröstningen om euron den 14 september samma år. Hon arbetade där på enheten som förberedde för en eventuell anslutning om det blev ja och räkna på kronans anslutningskurs. Då handlades kronan kring 8,80 mot euron.
– Vi var ju opolitiska tjänstemän, men stämningen i korridorerna var dämpad minst sagt dagen efter omröstningen. Det var långt ifrån givet att svenska folket skulle säga nej till euron. Övervikten blev också större än vad folk hade räknat med.
Under finanskrisen efter amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs uppfattades kronan som en risktillgång och störtdök. I februari 2009 kostade en euro 11,43 kronor.
Då kom uppföljaren, den europeiska skuldkrisen och plötsligt blev det tvärt om, fastän Sverige egentligen inte hade gjort något alls. Den svenska kronan var en av få europiska valutor utanför den skakiga euron och statsfinanserna var goda. Kronan stärktes kraftigt och sommaren 2012 kostade en euro 8,18 kronor.
Den tidigare euroskeptikern Gardell förespråkar nu att Sverige ansluter sig till valutan så snabbt som möjligt, och att redan ett beslut skulle stärka kronan kraftigt och därmed göra svenskarna rikare.
Det man får är en stabil valutaväxelkurs i förhållande till andra euroländer, där vi vet vad en euro kostar i dag och för all framtid.
Det som väljs bort är möjligheten att driva egen penningpolitik, med en egen ränta anpassad till svenska förhållanden och att kronan fungerar som krockkudde i dåliga tider.
Riksbankens lågräntepolitik, högre löneökningar och prisökningstakt i Sverige än i andra länder, höjd riskpremie, finansiella flöden där svenska hushåll sparar mycket utomlands, kurs här, på senare tid osäkerhet kring svenska fastighetssektorn, allmän geopolitisk oro och psykologi.
Allt har sannolikt spelat in för kronans försvagning på senare år. Men i vilken grad är det ingen som faktiskt vet, enligt Johanna Jeansson.
SvD 21 januari 2024
Kommentarer