Långtidsutredningen öppnar för högre budgetunderskott och ökad statsskuld - Överskottsmålet
Långtidsutredningen är radikal. Den vill ersätta ramverket för svensk konjunkturpolitik med en politisk styrning och utgiftsexpansion som Sverige inte upplevt sedan 1980-talet.
Finanspolitiken ska bli mindre begränsad, statens skuldtak höjas kraftigt, koordineringen mellan regering och riksbank utökas.
Slutsatsen bryter därmed mot grundprinciperna i det finanspolitiska ramverk som sedan 1990-talet har styrt den ekonomiska politiken med välkända och huvudsakligen positiva resultat.
Frånvaron av omfattande diskussion i så pass viktiga frågor är ett fattigdomsbevis för svensk samhällsdebatt.
Den kanske mest tveksamma premissen är att utredningen bortser från politikens inneboende kortsiktighet. Att politiker vill vinna val och lätt förleds att göra kortsiktiga utspel som blir kostsamma på sikt är välkänt sedan länge.
Vidare antas att framtidens skuld kommer att vara billig att betala av eftersom bnp-tillväxten tros bli större än räntan.
Utöver dessa huvudslutsatser föreslår Långtidsutredningen ett antal mindre åtgärder. Exempelvis ska inflationsmålet höjas från 2 till 3 procent, vilket minskar risken för en nollränta som försvårar penningpolitik.
Men att ändra ett inflationsmål som har etablerats under 30 år kan urholka politikens trovärdighet.
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi DN 21 januari 2024
Daniel Waldenström är programchef för forskningsprogrammet ”Skatter och samhället” vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Institutet för Näringslivsforskning (IFN) är ett nationalekonomiskt forskningsinstitut i Stockholm som styrs av Svenskt Näringsliv.
Syrelseordförande 2011-: Michael Treschow
Wilipedia
Kommentarer