Tänk om vi lever i en ny era?
Om lönepengar och lånepengar var rubriken på ett inlägg på denna blog för snart ett halvår sedan.
Gradvis och i all tysthet så har vi frångått tanken att lån är något som skall betalas tillbaka.
Nuförtiden skall lån inte betalas tillbaka utan rullas runt, eller ändå hellre höjas, i takt med att priset om än inte värdet, på huset stiger.
Det hade inte varit någon fara med subprimelånen om inte villapriserna hade sjunkit.
Jag kom att tänka på det när jag läste ett inlägg av Tim Iacono, som jag läst och länkat till under många år.
Många säger nu att vi finanskrisen skulle vara över.
Men jag tycker inte att det känns så.
Tvärtom känns det som om det för världsekonomin kan öppna sig en avgrund.
Tim Iacono skrev så här:
Due to the length of a typical lifetime and the number of those years that individuals are productive, it’s reasonable to think that someone in their mid-60s could retire today and look back at the last 40 years only to conclude that what they just experienced was normal.
But, what if the last 40 years were anything but normal?
What if, in the world of finance and economics, it was all just a big bubble?
Read more here
Min husgud Martin Wolf uttryckte liknande tankar så här:
Anybody who looks carefully at the world economy will recognise that a degree of monetary and fiscal stimulus unprecedented in peacetime is all that is prodding it along
The conventional wisdom is that it will also be possible to manage a smooth exit.
Nothing seems less likely. So let us consider the endgame, instead.
Read more here
Det är nog värt att fundera vidare på detta.
Rätt vad det är kan det komma en svart svan uppdykande och allt vi hade trott vara sant visar sig då vara fel.
Gradvis och i all tysthet så har vi frångått tanken att lån är något som skall betalas tillbaka.
Nuförtiden skall lån inte betalas tillbaka utan rullas runt, eller ändå hellre höjas, i takt med att priset om än inte värdet, på huset stiger.
Det hade inte varit någon fara med subprimelånen om inte villapriserna hade sjunkit.
Jag kom att tänka på det när jag läste ett inlägg av Tim Iacono, som jag läst och länkat till under många år.
Många säger nu att vi finanskrisen skulle vara över.
Men jag tycker inte att det känns så.
Tvärtom känns det som om det för världsekonomin kan öppna sig en avgrund.
Tim Iacono skrev så här:
Due to the length of a typical lifetime and the number of those years that individuals are productive, it’s reasonable to think that someone in their mid-60s could retire today and look back at the last 40 years only to conclude that what they just experienced was normal.
But, what if the last 40 years were anything but normal?
What if, in the world of finance and economics, it was all just a big bubble?
Read more here
Min husgud Martin Wolf uttryckte liknande tankar så här:
Anybody who looks carefully at the world economy will recognise that a degree of monetary and fiscal stimulus unprecedented in peacetime is all that is prodding it along
The conventional wisdom is that it will also be possible to manage a smooth exit.
Nothing seems less likely. So let us consider the endgame, instead.
Read more here
Det är nog värt att fundera vidare på detta.
Rätt vad det är kan det komma en svart svan uppdykande och allt vi hade trott vara sant visar sig då vara fel.
Kommentarer