Leta i den här bloggen

2010-03-25

Grekland, EMU, bruset och tystnaden

Den som försöker följa den händelseutvecklingen Grekland och EMU dignar under flödet av nyheter och kommentarer.

BBC har dock lyckats fånga mycket av den grekiska situationen på några få rader:

- German taxpayers are fiercely opposed to bailing out Greece, which is burdened by debt of nearly 300bn euros and a public deficit of 12.7% of GDP - more than four times the official eurozone limit.
It is also having to refinance its debt. Because of doubts over its ability to pay, it is having to pay interest at about 6% - around double what Germany has to pay.

Read more here


SvD/E24s reporter Tomas Lundin hade 14/3 2010 en utmärkt beskrivning vad som hänt i Grekland:

- Många hade hoppats att EU-medlemskapet 1981 skulle kickstarta en modernisering av den grekiska ekonomin. I stället blev det ett hejdundrande party när miljarder pumpades in i Grekland och tillät politikerna att ignorera landets strukturproblem.
Festen fortsatte när euron infördes. Grekland fick en räntenivå som var på tok för låg, satt av Europeiska centralbanken med de starka tyska och franska ekonomierna som riktsnöre.

Läs mer här

Det grekiska dramat är lika mycket en prövning för Tyskland som med sina, enligt Wikipeida, 82 217 837 invånare är EUs största medlemsland.

– Som tysk kansler bär jag ett stort ansvar. Tyska folket litade på att de skulle få en stabil euro när de gav upp D-marken. Det förtroendet får inte svikas, sa Angela Merkel inför de tyska parlamentarikerna.
enligt Ekot 25 mars 2010.


Men som SvD/E24s reporter Tomas Lundin har påpekat är det Spanien som är det riktigt stora potentiella bekymret:


- Spaniens externa nettoskuld är fem gånger så stor som Greklands. Den uppgick vid utgången av tredje kvartalet i fjol till 955 miljarder euro och torde med de löpande bytesbalansunderskotten nu ha passerat 1000 miljarder euro.

Läs mer här

Diskussionen om Grekland handlar inte bara om pengar, utan ytterst om fördjupat samarbete.

- Euroländerna har i dag gemensam valuta, gemensam penningpolitik och gemensam centralbank. Men varje land sköter själv sina statsfinanser och sin ekonomiska politik. Greklands kris visar på riskerna med det.

- Men om euroländerna ska ge stöd åt den medlem som råkat i knipa kommer det oundvikligen att följas av krav på inflytande över medlemsländernas ekonomiska politik och budgetar, enligt Henrik Brors, DN 25/3 2010 

- Många euromoståndare i Sverige varnade för den politiska union som Issing förespråkade. Statsminister Göran Perssons utdragna eurovånda handlade också om valutunionens konstruktion.
Går det att ha gemensam valuta utan att också ha gemensam ekonomisk politik? Den frågan vände och vred Persson på under flera års tid.
Det borde vid det här laget vara klart att svaret är nej.
Det skrev Annika Ström Melin, Signerat DN 2010-02-17


Dagens Nyheter fortsätter att skriva sina EMU-vänliga ledare medan ledarsidan på Svenska Dagbladet har fört tigandets konst till nya nivåer.

- Allt är inte frid och fröjd. Euron är ett politiskt flaggskepp i EU och därför är det grekiska dramat en rejäl prestigeförlust."

Det var det senaste SvD har skrivit i frågan, den 15 februari 2010.

Allt är inte frid och fröjd.


I skrivande stund, 17:18 GMT, Thursday, 25 March 2010, meddelar BBC att Frankrike och Tyskland har kommit överens om att, på något vis som ännu inte riktigt framgår, hjälpa Grekland med 23 miljarder euros, dvs runt 200 miljarder kronor.

Då kanske vi redan i morgon kan läsa en hyllningsledare i Svenska Dagbladet på temat att EMU bestod provet.

Vi får väl se hur länge glädjen varar.

Inga kommentarer: