Utrikesminister Ann Linde uttalade sig om det svenska exportkontrollregelverket för krigsmateriel

i SVT programmet Agenda den 13 februari 2022.

Därmed finns det inga ovillkorliga hinder att exportera krigsmateriel till en stat som befinner sig i väpnad konflikt. I propositionen uttrycks också vikten av att göra en helhetsbedömning där alla faktorer vägs in och där Sveriges utrikes- och försvarspolitik spelar en viktig roll.

Det finns dessutom exempel på att utförseltillstånd har beviljats där villkorligt hinder förelåg. 2003 beviljades utförseltillstånd i samband med USA:s och Storbritanniens deltagande i den väpnade konflikten i Irak. Då gjordes en helhetsbedömning och nationens eget intresse hade förtur.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/ku-anmalan/granskning-av-utrikesministern-med-anledning-av_H9A1dnr1394


Statsminister Andersson beskrev stödet som tvådelat:

– Den första delen är ett nytt militärt stöd, på 500 miljoner kronor. Innehållet i det nya stödpaketet motsvarar era förfrågningar och ska komplettera donationer från andra nationer. Ett beslut i frågan kommer fattas inom en mycket nära framtid.

Den andra delen av Sveriges stöd avser att stödja Ukrainas ekonomi, motståndskraft och återhämtning, med ytterligare 500 miljoner SEK. Statsminister Andersson beskrev stödet i flera punkter:

https://www.regeringen.se/artiklar/2022/08/1-miljard-i-okat-stod-till-ukraina/

Vid den så kallade Boforsaffären i mitten av 1980-talet, då vapentillverkaren Bofors misstänktes för omfattande smuggling av krigsmateriel till "otillåtna" länder runt Persiska viken, utsågs Algernon till utredare. Han var som sådan omstridd.[5] Bland annat riktade Svenska freds- och skiljedomsföreningen skarp kritik mot honom och krävde hans avgång.[5] Han anklagades bland annat för att alltför lättvindigt ha godkänt Bofors önskemål om vapenexport till främst Singapore.[5] Stora delar av denna exporterade krigsmateriel misstänktes ha hamnat i de otillåtna länderna Förenade Arabemiraten (närmare bestämt emiratet Dubai) och Bahrain.[5] Algernon sägs ha stått på god fot med Bofors verkställande direktör Martin Ardbo.[6]

Algernon omkom när han föll framför ett tåg vid T-Centralen i Stockholms tunnelbana den 15 januari 1987.[5] Tidigare samma dag hade Algernon haft ett möte med Nobel Industriers koncernchef Anders G. Carlberg. Under samtalet hade Carlberg berättat för Algernon om att en intern undersökning visat att det förekommit smuggling. 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl-Fredrik_Algernon


Boforsaffären avslöjades på 1980-talet, och avsåg dels smuggling av luftvärnsroboten Robot 70 till Dubai och Bahrain, trots att fred inte rådde i länderna, dels påståenden att Bofors skulle ha använts sig av 260 miljoner mutor till indiska befattningshavare att få sälja artilleripjäsen Haubits 77 till Indien.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_vapenexport#Tillståndsgivning


Bofors – en gång i Alfred Nobels ägo, sedan 2005 ägt av den likaledes skandalomsusade brittiska vapenjätten BAE Systems. Redan 1984 hade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen (SFS) polisanmält företaget för illegal vapenexport till Dubai och Bahrain via singaporesiska mellanhänder. Omvägen syftade till att runda kravet på slutanvändaravtal som garanterade att vapnen inte hamnade i krigförande eller av andra skäl svartlistade länder.

https://michaeltapper.se/hem/artiklar/senkommen-men-valkommen-thriller-om-boforsaffaren/


I juni 1985, sedan misstankarna mot Bofors stärkts, avgick Winberg från förtroendeuppdraget som ordförande i Svenska arbetsgivareföreningen (SAF).[2] Sommaren 1988 åtalades Winberg för smuggelaffärerna tillsammans med tre andra före detta Boforschefer.[2] Winberg hade under polisutredningen bestämt tillbakavisat att han medverkat till att vapnen nått de otillåtna länderna Dubai och Bahrain.[2]

 Rättegången, där Winberg på grund av sin plötsliga och oväntade död (se nedan) ej kom att medverka, inleddes den 4 september 1989. De övriga före detta Boforscheferna Martin Ardbo, Lennart Pålsson och Hans Ekblom, dömdes i december samma år till villkorlig dom för varusmuggling av Stockholms tingsrätt. Nobel Industrier ådömdes att betala 11 miljoner kronor i böter.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes-Ulrik_Winberg


Sveriges ambassad i Singapore

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_ambassad_i_Singapore

 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det svänger fort på räntemarknaden

Fjolåret blev strålande för flera av de största fondbolagen