Nollräntan och Greklandskrisen

PIIGS-krisen (Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spaniens skuldproblem), eurokrisen – kärt barn har många namn.

Den slog till med full kraft under vårvintern år 2011, precis när riskaptiten på allvar hade repat sig efter finanskrisen 2008–2010. 

Börserna bottnade i början av 2009 (efter att ha prissatt jordens undergång) och steg sedan brant till april 2011 då framför allt Greklands skuldproblematik blev uppenbar. 

Det var en existentiell kris 2011–2012 och det var ganska enkelt att måla upp bilden av en katastrof som skulle få hela den monetära unionen på fall.

Slut på krisen när den dåvarande ECB-chefen Mario Draghi under sommaren 2012 deklarerade att man är redo att göra ”whatever it takes” 

Sedan år 2012 har vi inte brytt oss särskilt mycket om skulder, framför allt eftersom skuldbördan inte har spelat någon större roll när räntan plockades bort. 

De enorma skulderna bakbinder den europeiska centralbanken och därmed Riksbanken. Varken Grekland eller något annat land klarar av särskilt höga räntor. 

De höga skulderna gör paradoxalt nog att räntechocken uteblir, till gagn för både Grekland och svenska bolåntagare. 

Henrik Mitelman DI 24 maj 2022

https://www.di.se/analys/darfor-skanker-skuldberget-hopp/

 Lysande.

Minusräntorna beror på försvaret av euron

Rolf Englund 21 augusti 2019

https://englundmacro.blogspot.com/2019/08/minusrantorna-beror-pa-forsvaret-av.html

Federal Reserve Chairman Jerome Powell reiterated the central bank will support the economy “for as long as it takes.”

CNBC  22 september 2020

https://englundmacro.blogspot.com/2020/09/federal-reserve-chairman-jerome-powell.html

RE: Slutsats: Om dagens problem beror på den långvariga nollräntan och nollräntan beror på euron så beror dagens problem på euron och dess apologeter.

Apologet [-ge:ʹt] (grekiska apologēʹtēs ’försvarare’), försvarare, framför allt av en religiös tro. 

Källa Nationalencyklopedin