I ”F – en färd” fortsätter Katarina Frostenson försvarstalet som inleddes med förra årets ”K”.

Victor Malm läser den vanhedrade poetens försök att försvara maken Jean-Claude Arnault.

Andra delar består precis som i ”K” av försök att sno tillbaka verklighetsbeskrivningen från fienden, de som utdelat straffen: medierna, kulturjournalisterna (”stundom värre hyenor än kriminalreportrarna”), folkdomstolen, den svekfulla Svenska Akademien, Sara Danius, metoorörelsen, konspirationen som vill göra revolution, uppfostra och omskapa människan, försänka den stora konsten i glömskans grav.

Expressen 8 november 2020

https://www.expressen.se/kultur/bocker/frostenson-kraver-att-vi-ser-arnault-som-oskyldig/

 

https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-vilka-metoo-artiklar-borde-inte-ha-publicerats/

https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-man-kan-inte-gora-man-rattslosa-for-att-hantera-kvinnans-sexuella-utsatthet/

https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-inte-statens-uppgift-att-bringa-reda-i-vara-ambivalenta-relationer/

Jag anser det vara justitiemord att döma Jean-Claude Arnault till fängelse (tre år minus straffrabatt på grund av ålder) för de sexuella handlingar som beskrivs i förundersökningen och de två domarna. 

https://www.dn.se/ledare/lena-andersson-haller-du-inte-med-mig-ar-din-asikt-bara-en-roll-du-spelar/