Det finns anledning att fundera över hur det blivit så, men viktigare är givetvis att se framåt; Janerik Larsson

Sverige står inför en intensiv EU-debatt.

I min bok ”Det långa loppet” (Ekerlids förlag) om de första 20 åren av Svenskt Näringslivs verksamhet skriver jag om EU-folkomröstningen 1994 och EMU-folkomröstningen 2003.

Det svenska EU-medlemskapet inleddes den 1 januari 1995. Någon särskilt intensiv offentlig diskussion om EU eller det svenska medlemskapet har inte förekommit sedan dess med undantag för EMU-folkomröstningen 2003. Det finns anledning att fundera över hur det blivit så, men viktigare är givetvis att se framåt. 

Fem år innan folkomröstningen inleddes arbetet med ett ungdoms- och skolinformationsarbete som syftade till att väcka intresse och positiva känslor för ”Europa”. 

Att den svenska eurofolkomröstningen 2003 skulle sluta med ett nej stod tidigt klart. 

Två viktiga faktorer spelade in för att döma Ja till EMU till misslyckande. Näringslivet var splittrat. 

Skulle kommissionens tankar bli verklighet finns det fog för att tala om risk för allvarliga skador på den framgångsrika frihetliga västliga kapitalism som haft förmågan att öka såväl företagsamheten som det allmänna välståndet.

Det som nu väntar är en dubbel utmaning: att i samverkan med andra EU-länder hantera EUs vägval framöver och att samtidigt skapa en större beredskap för att föra ut EU-perspektiven till medborgarna.

 Janerik Larsson, senior advisor för Stiftelsen Fritt Näringsliv, Svensk Tidskrift 30 april 2021

https://www.svensktidskrift.se/sverige-star-infor-en-intensiv-eu-debatt/