Nordea, Dagens Nyheter och statlig utbailning av aktieägarna för att undvika skadeståndskrav för vilseledande emissionsprospekt
Utdelningar och försäljningsintäkter har resulterat i ett samlat överskott på cirka 80 miljarder kronor, visar DN:s beräkningar.
Utöver intäkterna från de tre stora utförsäljningarna av Nordea-aktier på sammanlagt 60 miljarder kronor har statskassan varje år fyllts på genom aktieutdelningar. Totalt under åren handlar det om knappt 30 miljarder kronor i utdelningar.
Juan Flores och Thorbjörn Spängs, DN Ekonomi 26 september 2013
Kommentar av Rolf Englund:
Om man räknar utdelningarna som intäkt måste man räkna ränta på det insatta kapitalet som kostnad. Och så bör man räkna i fast penningvärde. Det är lite genant att behöva påpeka det.
Och staten skulle kanske inte ha betalat någonting för en konkursmässig bank, som jag skrev i maj 1992
Under hösten 1991 noterade även Nordbanken stora kreditförluster och ett behov av kapitalpåfyllnad för att klara 8 procent-gränsen. Eftersom Nordbanken ägdes till drygt 70 procent av staten var problemet i första hand en fråga för staten såsom ägare.
Staten garanterade därför en nyemission på 5,2 miljarder kronor och tecknade själv 4,2 av dessa. Dess ägarandel ökade därmed till 77 procent.
I Nordbankenfallet gav riksdagen regeringen ett bemyndigande att använda upp till 20 miljarder kronor för en omfattande omstrukturering av banken.
Av detta belopp användes 2 miljarder för att köpa ut de privata aktieägarna ur banken.
I Nordbanksfallet finns flera skäl. Dels det tidigare angivna praktiska, att rekonstruktionsåtgärderna underlättades av att banken hade endast en ägare. Dels det faktum att privata aktieköpare endast en kort tid tidigare förmåtts att teckna aktier vid nyemissionen.
Det fanns en risk att dessa personer skulle starta rättsliga processer och därmed fördröja omstruktureringen, om de drabbades av ekonomiska förluster vid statens återköp av aktierna.
De som köpt aktier av staten hade kunnat hävda att uppgifterna i emissionsprospektet hade varit vilseledande.
Läs mer här
Utöver intäkterna från de tre stora utförsäljningarna av Nordea-aktier på sammanlagt 60 miljarder kronor har statskassan varje år fyllts på genom aktieutdelningar. Totalt under åren handlar det om knappt 30 miljarder kronor i utdelningar.
Juan Flores och Thorbjörn Spängs, DN Ekonomi 26 september 2013
Kommentar av Rolf Englund:
Om man räknar utdelningarna som intäkt måste man räkna ränta på det insatta kapitalet som kostnad. Och så bör man räkna i fast penningvärde. Det är lite genant att behöva påpeka det.
Och staten skulle kanske inte ha betalat någonting för en konkursmässig bank, som jag skrev i maj 1992
Under hösten 1991 noterade även Nordbanken stora kreditförluster och ett behov av kapitalpåfyllnad för att klara 8 procent-gränsen. Eftersom Nordbanken ägdes till drygt 70 procent av staten var problemet i första hand en fråga för staten såsom ägare.
Staten garanterade därför en nyemission på 5,2 miljarder kronor och tecknade själv 4,2 av dessa. Dess ägarandel ökade därmed till 77 procent.
I Nordbankenfallet gav riksdagen regeringen ett bemyndigande att använda upp till 20 miljarder kronor för en omfattande omstrukturering av banken.
Av detta belopp användes 2 miljarder för att köpa ut de privata aktieägarna ur banken.
I Nordbanksfallet finns flera skäl. Dels det tidigare angivna praktiska, att rekonstruktionsåtgärderna underlättades av att banken hade endast en ägare. Dels det faktum att privata aktieköpare endast en kort tid tidigare förmåtts att teckna aktier vid nyemissionen.
Det fanns en risk att dessa personer skulle starta rättsliga processer och därmed fördröja omstruktureringen, om de drabbades av ekonomiska förluster vid statens återköp av aktierna.
De som köpt aktier av staten hade kunnat hävda att uppgifterna i emissionsprospektet hade varit vilseledande.
Läs mer här
Kommentarer