DN borde kunna skilja på bankerna och deras aktieägare
- Populister som ylar om att bankerna borde stå sitt kast har inte
funderat över hur ett Europa skulle se ut där finansmarknaden har gått
under, skriver DN i en annars utmärkt ledare i dag 9 oktober 2011.
Om man vill går det att rädda bankerna men samtidigt låta bankens aktieägare få stå sitt kast.
Carnegie är ett aktuellt exempel.
Om till exempel SEB inte klarar sig på egen hand kan staten ta över banken och låta bankens aktieägare stå sitt kast.
Det finns sedan länge en omfattande debatt om detta som brukar kallas Moral Hazard.
Det sade han i en intervju gjord av PJ Anders Linder i Svenska Dagbladet.
Under kronkursförsvaret 1992 under ledning av Carl Bildt skedde kanske den största räddningen av bankernas aktieägare någonsin i Sverige.
I den läsvärda boken Ekonomisk Politik. En vänbok till Assar Lindbeck (SNS Förlag 1995) bidrar Hans Tson Söderström och Nils Lundgren med ett intressant kapitel kallat Kronförsvaret hösten 1992 - var det värt sitt pris?
I sin slutsats skriver de: Den absoluta lejonparten av de totala kostnaderna för Riksbanken åsamkades under den sista veckan före kronans fall, när Riksbanken frångick sin tidigare strategi att försvara kronan genom räntehöjningar för att i stället övergå till direkta interventioner på valutamarknaden.
Sedan kommer en anmärkningsvärd mening:
Detta strategibyte gav privata aktörer som litat på Riksbankens utfästelser om fast kronkurs möjlighet att gå ur sina valutalån, men öppnade samtidigt möjlighet för utländska och inhemska spekulanter att ta position mot kronan.
En kanske önskvärd omfördelning av oundvikliga växelkursförluster inom Sverige kunde genomföras endast till priset av ytterligare förluster för Riksbanken vilka motsvarades av privata spekulationsvinster i Sverige och omvärlden.
Slut citat
Vinnarna på den önskvärda omfördelning av oundvikliga växelkursförluster inom Sverige var bankerna.
Läs mer här
Det är inte bara "populister som ylar om att bankerna borde stå sitt kast" som har anledning att vara kritiska mot detta.
Om man vill går det att rädda bankerna men samtidigt låta bankens aktieägare få stå sitt kast.
Carnegie är ett aktuellt exempel.
Om till exempel SEB inte klarar sig på egen hand kan staten ta över banken och låta bankens aktieägare stå sitt kast.
Det finns sedan länge en omfattande debatt om detta som brukar kallas Moral Hazard.
I den mån banker ska ha hjälp ska också ägandet gå över till staten. Annars lär sig ingen något, sade Johan Norberg 29 mars 2009
Under kronkursförsvaret 1992 under ledning av Carl Bildt skedde kanske den största räddningen av bankernas aktieägare någonsin i Sverige.
I den läsvärda boken Ekonomisk Politik. En vänbok till Assar Lindbeck (SNS Förlag 1995) bidrar Hans Tson Söderström och Nils Lundgren med ett intressant kapitel kallat Kronförsvaret hösten 1992 - var det värt sitt pris?
I sin slutsats skriver de: Den absoluta lejonparten av de totala kostnaderna för Riksbanken åsamkades under den sista veckan före kronans fall, när Riksbanken frångick sin tidigare strategi att försvara kronan genom räntehöjningar för att i stället övergå till direkta interventioner på valutamarknaden.
Sedan kommer en anmärkningsvärd mening:
Detta strategibyte gav privata aktörer som litat på Riksbankens utfästelser om fast kronkurs möjlighet att gå ur sina valutalån, men öppnade samtidigt möjlighet för utländska och inhemska spekulanter att ta position mot kronan.
En kanske önskvärd omfördelning av oundvikliga växelkursförluster inom Sverige kunde genomföras endast till priset av ytterligare förluster för Riksbanken vilka motsvarades av privata spekulationsvinster i Sverige och omvärlden.
Slut citat
Vinnarna på den önskvärda omfördelning av oundvikliga växelkursförluster inom Sverige var bankerna.
Läs mer här
Det är inte bara "populister som ylar om att bankerna borde stå sitt kast" som har anledning att vara kritiska mot detta.
Kommentarer