Svante Nycander och kulturvänstern
- Den svenska antiliberalismen är främst en bestående effekt av 70-talsradikalismen. Den hämtar näring från social utopism, marxism och olika postmoderna läror.
- Antiliberaler sprider fientliga schabloner om den tanketradition som historiskt är örutsättningen för ett öppet modernt och sekulärt samhälle.
- Okunnighet om den delen av vårt förflutna bäddar för fördomar och minskar vår förmåga att möta en ny våg av militant, idealistisk extremism, mer eller mindre lik den på 70-talet.
Det skrev Svante Nycander i DN 9 september 2010, två dagar före den elfte september.
Heder åt Svante Nycander som har tagit striden mot den så kallade kulturvänstern.
Nycander går mer rätta hårt åt Sven-Eric Liedman.
Liedmans lärobok i politisk idéhistoria kom ut 1972 och, skriver Nycander, speglar sin tids politisering vid universiteten... och är inte i sig något att förargas över. Vad som upprör är att boken är obligatorisk läsning för studenter 2010".
Jag undrar dock om inte Svante Nycander där visar bristande militans.
Det var just den tidens politisering vid universiteten som var fel. Det är när det blåser som man skall ha kraften att stå emot.
De flesta stod inte emot 1972. Det är upprörande.
Att den fortfarande används som obligatorisk läsning för studenter 2010 är ett grovt underbetyg åt universitet och utbildningsdepartement.
Vad säger folkpartisten Tobias Krantz, Högskole- och forskningsminister?
En som också länge tagit miste är folkpartisten Marit Paulsen.
- Antiliberaler sprider fientliga schabloner om den tanketradition som historiskt är örutsättningen för ett öppet modernt och sekulärt samhälle.
- Okunnighet om den delen av vårt förflutna bäddar för fördomar och minskar vår förmåga att möta en ny våg av militant, idealistisk extremism, mer eller mindre lik den på 70-talet.
Det skrev Svante Nycander i DN 9 september 2010, två dagar före den elfte september.
Heder åt Svante Nycander som har tagit striden mot den så kallade kulturvänstern.
Nycander går mer rätta hårt åt Sven-Eric Liedman.
Liedmans lärobok i politisk idéhistoria kom ut 1972 och, skriver Nycander, speglar sin tids politisering vid universiteten... och är inte i sig något att förargas över. Vad som upprör är att boken är obligatorisk läsning för studenter 2010".
Jag undrar dock om inte Svante Nycander där visar bristande militans.
Det var just den tidens politisering vid universiteten som var fel. Det är när det blåser som man skall ha kraften att stå emot.
De flesta stod inte emot 1972. Det är upprörande.
Att den fortfarande används som obligatorisk läsning för studenter 2010 är ett grovt underbetyg åt universitet och utbildningsdepartement.
Vad säger folkpartisten Tobias Krantz, Högskole- och forskningsminister?
En som också länge tagit miste är folkpartisten Marit Paulsen.
Kommentarer