En dag på Finanspolitiska Rådet
Finanspolitiska rådet är en myndighet som bildades den 1 augusti 2007. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.
Rådet består av åtta ledamöter. Lars Calmfors är ordförande och bland ledamöterna återfinns Karolina Ekholm, Per-Ola Eriksson och Erik Åsbrink.
- Vilken roll bör finanspolitiken spela för stabiliseringen av konjunktursvängningar? Det var den fråga som ställdes på seminariet den 29 januari 2008.
Svaret var nog egentligen "ingenting", vilket överensstämmer med den senaste versionen av den etablerade visheten.
Nja, inte den allra senaste. Arrangörerna hade otur med timingen. Evenemanget kom bara någon eller några dagar efter det amerikanska stimulanspaketet på 150 miljarder dollar och efter det att ingen mindre än chefen för IMF hade efterlyst större budgetunderskott, något som IMF inte brukat göra.
Till yttermera visso hade det senaste numret av The Economist, daterad 24 januari 2008, en artikel om att det är inte längre lika inne att bara förlita sig på centralbankernas räntepolitik för att stabilisera ekonomin.
Det finns omständigheter, som djup och långvarig recession, hastigt sjunkande efterfrågan eller ett ränteläge som närmar sig noll (Japan) när man måste tillgripa finanspolitiken. The Economist citerar ett stycke skrivet av Allan Blinder, professor vid Princeton och tidigare Govenor vid Fed. Det finns tillfällen när “a combined monetary-fiscal effort — deficit spending or tax cuts financed by printing money — may be needed”.
Det, tillägger The Economist är "Milton Friedman's “helicopter drop” of money".
Jag hade äran delta och dristade mig att ställa frågan varför inte någon hade tagit upp EU:s stabilitetspakt, som, om den skulle följas, kan komma att tvinga medlemsländerna att skära ner sina utgifter under en lågkonjunktur.
Ni kommer väl ihåg EMU-debattens inslag om Buffertfonder, en EMU-skatt som i goda tider skulle medföra ett överskott i statsfinanserna att användas i en lågkonjunktur för att vi inte skall komma i konflikt med stabilitetspaktens regler.
Sovjetunionen hade KGB. Europeiska unionen har SGP. Efter kritik ändrade man nämligen namnet från stabilitetspakten till SGP - Stability and Growth Pact.
Några länkar:
Finanspolitiska Rådet
Konferensen
Buffertfonder
Utredningen om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid svenskt medlemskap i valutaunionen
(Fi 2000:07) Stabiliseringspolitik i valutaunionen (SOU 2002:16)
En av ledamöterna var professor Lars Calmfors.
The intensifying credit crunch is so severe that lower interest rates alone will not be enough
Dominique Strauss-Kahn, managing director of the International Monetary Fund.
The Case Against the Case Against Discretionary Fiscal Policy.
Centre for Economic Policy Studies Working Paper No 100 (June 2004).
http://www.princeton.edu/~ceps/workingpapers/100blinder.pdf
The Economist
Helicopter money
Rådet består av åtta ledamöter. Lars Calmfors är ordförande och bland ledamöterna återfinns Karolina Ekholm, Per-Ola Eriksson och Erik Åsbrink.
- Vilken roll bör finanspolitiken spela för stabiliseringen av konjunktursvängningar? Det var den fråga som ställdes på seminariet den 29 januari 2008.
Svaret var nog egentligen "ingenting", vilket överensstämmer med den senaste versionen av den etablerade visheten.
Nja, inte den allra senaste. Arrangörerna hade otur med timingen. Evenemanget kom bara någon eller några dagar efter det amerikanska stimulanspaketet på 150 miljarder dollar och efter det att ingen mindre än chefen för IMF hade efterlyst större budgetunderskott, något som IMF inte brukat göra.
Till yttermera visso hade det senaste numret av The Economist, daterad 24 januari 2008, en artikel om att det är inte längre lika inne att bara förlita sig på centralbankernas räntepolitik för att stabilisera ekonomin.
Det finns omständigheter, som djup och långvarig recession, hastigt sjunkande efterfrågan eller ett ränteläge som närmar sig noll (Japan) när man måste tillgripa finanspolitiken. The Economist citerar ett stycke skrivet av Allan Blinder, professor vid Princeton och tidigare Govenor vid Fed. Det finns tillfällen när “a combined monetary-fiscal effort — deficit spending or tax cuts financed by printing money — may be needed”.
Det, tillägger The Economist är "Milton Friedman's “helicopter drop” of money".
Jag hade äran delta och dristade mig att ställa frågan varför inte någon hade tagit upp EU:s stabilitetspakt, som, om den skulle följas, kan komma att tvinga medlemsländerna att skära ner sina utgifter under en lågkonjunktur.
Ni kommer väl ihåg EMU-debattens inslag om Buffertfonder, en EMU-skatt som i goda tider skulle medföra ett överskott i statsfinanserna att användas i en lågkonjunktur för att vi inte skall komma i konflikt med stabilitetspaktens regler.
Sovjetunionen hade KGB. Europeiska unionen har SGP. Efter kritik ändrade man nämligen namnet från stabilitetspakten till SGP - Stability and Growth Pact.
Några länkar:
Finanspolitiska Rådet
Konferensen
Buffertfonder
Utredningen om stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid svenskt medlemskap i valutaunionen
(Fi 2000:07) Stabiliseringspolitik i valutaunionen (SOU 2002:16)
En av ledamöterna var professor Lars Calmfors.
The intensifying credit crunch is so severe that lower interest rates alone will not be enough
Dominique Strauss-Kahn, managing director of the International Monetary Fund.
The Case Against the Case Against Discretionary Fiscal Policy.
Centre for Economic Policy Studies Working Paper No 100 (June 2004).
http://www.princeton.edu/~ceps/workingpapers/100blinder.pdf
The Economist
Helicopter money
Kommentarer