Den onämnbara fastighesskatten

Häromdagen åkte jag Waxholmsbåt. Under färden noterar man att många av husen längs stränderna har blivit större sedan sist och båtarna som ligger vid bryggorna har även de vuxit och blivit fler.

Det är därvid lätt att bryta mot det budord som säger att man inte skall hava begärelse till sin nästas hus.

Hur har dom råd, undrar man.

Borttagande av fastighetsskatten är en viktigt förklaring, liksom den rekordlåga räntan.

Räddas den som räddas bör.

Fastighesskatten ersattes som vi alla vet med något som kallas avgift, fastän det är en skatt. Den avgiften likställer den största skärgårdsvillan med ett enkelt radhus i Falun.

Det är naturligtvis inte rättvist och det strider mot alla en ekonoms principer.

Men det går inte att prata med villaägare om fastighetsskatten och Göran Persson har sannolikt rätt i sin förklaring om att det var fastighetsskatten som avgjorde valet förra gången.

Det var ett utspel av de omoraliska kristdemokraterna, om jag minns rätt påhejat av P J Anders Linders Svenska Dagblad.

Men vare sig Mona eller den fd komunisten Lars Ohly vågar föreslå ett återinförande av fastighetsskatten.

Morgan Johansson, tidigare statsråd (s) och EMU-motståndare vågar inte heller ens nämna det förbjudna ordet "fastighetsskatten" när han på Newsmill 2010-07-08 visar att de "gamla" moderaternas politik innebar att den halva av befolkningen som tjänar mest skulle ha fått cirka 72 procent av de föreslagna skattesänkningarna.

De "nya" moderaternas politik har lett till att den rikaste halvan av befolkningen fått hela 80 procent av skattesänkningarna.

Nog hade det varit på sin plats att nämna att detta är en följd av fastighetsskatten.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det svänger fort på räntemarknaden

Fjolåret blev strålande för flera av de största fondbolagen