- Efter kalla krigets slut drev våra båda partier en intensiv kampanj för att Sverige och Finland skulle ansluta sig till den Europeiska gemenskapen, som EU då hette. 

Ulf Kristersson och Petteri Orpo, partiledare för finska Samlingspartiet SvD 16 mars 2019


Kommentar av Rolf Englund:

"Som EU då hette" 
Kristersson framställer det som om det var fråga om ett namnbyte.

Man borde kunna utgå ifrån att en som gärna vill bli statsminister vet bättre än så.

Om han således talar mot bättre vetande är det både skamligt och ytterligare ett exempel på att EU-kramarna försöker lura på folket ytterligare steg på vägen mot en Ever Closer Union.

/Men/ det var i Maastricht som det beslutades att EU inte bara skulle vara en ekonomisk gemenskap utan också en politisk union, inte bara ha en gemensam valuta utan också en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, inte bara grundas på mellanstatlighet utan också på överstatlighet.

Förutsättningarna för politisk gemenskap blev naturligtvis inte bättre av att EU inom loppet av tolv år utvidgades från tolv till tjugosju medlemsstater, många av dem utan vare sig vilja eller förmåga att leva upp till de politiska visionerna från Maastricht. 

Sveriges nej till euron, liksom Frankrikes och Nederländernas nej till EU-konstitutionen, kan i det perspektivet ses som en räcka varningsskyltar inför vägs ände.

Det skrev Göran Rosenberg i DN 6/7 2007

If you want to understand what is happening to the European Union’s constitution, the EU flag is a good place to start. 

European leaders will agree to delete references to the flag in the constitution. 

Everybody knows the flags will keep flying. 

The words in the constitution will change. But the substance will remain the same.

Gideon Rachman, Financial Times June 12 2007

Ett svenskt medlemskap i euron är inte aktuellt just nu.
Ulf Kristersson 16 maj 2018


Federalism



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det svänger fort på räntemarknaden

Fjolåret blev strålande för flera av de största fondbolagen