Draghi 2014 och Nils Lundgren 1994 båda i Helsingfors om EMU

20 år har gått. 

Draghi outlined the minimum requirements needed to complete monetary union in a way that offers stability and prosperity for all its members 

- But it is also clear that… this could only take place in the context of a decisive step towards closer Fiscal Union”.

Nils Lundgren: Geografisk rörlighet och möjligheterna till stora transfereringar har fått klara av de påfrestningar som har drabbat vissa branscher och därmed regioner i nationalstaterna.

När påfrestningar och makroekonomiska chocker har drabbat hela länder som nu i Finland och Sverige, har varken geografisk rörlighet hos arbetskraften eller transfereringssystemen kunnat klara av anpassningen. 

Teoretiskt kunde några hundra tusen industriarbetare med familjer ha flyttat från Finland eller Sverige till t ex Bayern, när krisen slog till här i början av 90-talet, men vi vet alla att detta inte skulle kunna inträffa ens vid fullt medlemskap i EU. Hindren är ju inte huvudsak byråkratiska utan språkliga och kulturella.

I varje nation måste man också ta ställning till om man vill ha en myntunion som bygger på att det egna landets medborgare måste utvandra för långa perioder eller för alltid för att systemet skall fungera.

Ambrose Evans-Pritchard

Draghi´s prescription amounts to an EU superstate, with economic sovereignty to be "exercised jointly".

His plea is Utopian. There is no popular groundswell anywhere for such a vaulting leap forward
The northern creditor states have in any case spent the past four years methodically preventing any durable pooling of risk or any step towards fiscal union.

In airing such thoughts, Mr Draghi is really telling us that he no longer thinks EMU can work. 

Läs mer här