Svenskt Näringslivs svar på Mona om Tony Blair: "Få talare är så karismatiska som honom."

Det hör väl till åldern att ofta tycka att det var bättre förr. Men en sak som var bättre förr, tycker jag, var ordföranden för SAF, numera omdöpt till Svenskt Näringsliv.

Förr, när det begav sig, när hoten var socialism och löntagarfonder, hette ordföranden Curt Nicolin.

Sedan gick det utför. Nyligen hette ordföranden Michael Treschow. 

För att uttrycka sig milt, mycket milt, gick han väl inte direkt hem i stugorna.

Det insåg väl den duglige Janerik Larsson, en gång redaktör för SAF-Tidningen, numera vice VD

Till ny ordförande i styrelsen på 78 personer utsågs Signhild Arnegård Hansen. Hon uppfyller de krav som mediaåldern och TV-soffan nu kräver.

Hon är kvinna; hon har sex barn och två hundar; hon är lagom invandrarvänlig, har arbetat i det Skärholmen, som nu är en spegelbild av världen, en utveckling som Signhild Arnegård Hansen starkt bejakar. 

Hon har i dagarna utgivit en bok där hon varnar för svenskarnas överdrivna trygghetslängtan. "Hon har skrivit den själv."

Hon är vice ordförande för Business Europe som samlar alla EU-ländernas arbetsgivarorganisationer. 

Hon har ett företag som tillverkar chips, sådana som man äter.

Hon gillar rätt politiker: Barack Obama, Maud Olofsson och Tony Blair.

Hon gillar Tony Blair: "Få talare är så karismatiska som honom."

Alla förlagsredaktörer vet ju att det heter "Få talare är så karismatiska som han /är/."

Men Janerik Larsson tyckte väl att det skulle stå "som honom" för att Svenskt Näringsliv skall framstå som mera folkligt.

Nog var det mycket som var bättre förr.