Den obekväma sanningen om kärnkraftsplanerna

Det pågår en global renässans för kärnkraften. Bakom den står inte främst EU och USA. 

I stället drivs den av de två länder som pekas ut som de stora hoten mot den rådande världsordningen: Ryssland och Kina. 

Av de 52 reaktorer som börjat byggas sedan 2017 har 25 kinesisk design och 23 rysk design, konstaterade IEA  

Kontrasten mot väst är tydlig. 

Här pratar politiker om att de vill bygga många nya reaktorer och det folkliga stödet ökar. Men när det sker, som i Storbritannien, Frankrike eller Finland, går det långsamt och blir väldigt dyrt.

Diktaturernas försprång beror förstås delvis på att de ofta kan bortse från sånt som miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, folkliga protester, konkurrensregler eller frågor om slutförvar (den sistnämnda frågan tycks för övrigt ha dött även i den svenska debatten).

Diktaturerna bygger många reaktorer. Därför är de bra på att bygga reaktorer. 

I väst bygger vi få reaktorer – och är, av resultaten att döma, dåliga på det.

Och nu kommer vi till den obekväma fråga som sällan ställs i kärnkraftsdebatten: vem sjutton ska bygga alla reaktorer som politikerna utlovar?

För inte vill vi be Ryssland och Kina om hjälp?

DN 29 januari 2025

https://www.dn.se/ekonomi/peter-alestig-har-ar-den-obekvama-sanningen-om-karnkraftsplanerna/

Regeringen kommer inte att klara att få två kärnkraftsreaktorer på plats till 2035

https://englundmacro.blogspot.com/2024/04/regeringen-kommer-inte-att-klara-att-fa.html