Tyskland, G20, Grekland EU/SPV
Tyskland ska spara 771 miljarder
Det blir inga höjningar av inkomstskatten berättar Financial Times, "but focuses instead on reduced social security and unemployment benefits, in a deliberate effort to reduce the numbers of long-term unemployed and raise the rate of employment. ("Minska utanförskapet")
There will be more means-testing of benefits for the unemployed, and cuts in child allowances for unemployed parents, as well as cuts in pension contributions for the jobless.
Det skall väl få fart på ekonomin! (OBS ironi)
- Right or wrong – whether this plunges the whole world into a deflationary abyss from which there is no escape or if, somehow, this has the desired effect of restoring financial stability over time –
it’s nice to see that there are at least a few elected officials in the world who question the idea of simply piling on more debt to cure the world’s economic ills, skrev den vanligtvis välunderrättade
Tim Iacono 7 June 2010
Krugman och jag är lika häpna som bekymrade. Krugman uttrycker det så här:
- The deficit hawks have taken over the G20.
- It’s basically incredible that this is happening with unemployment in the euro area still rising, and only slight labor market progress in the US.
- But don’t we need to worry about government debt? Yes — but slashing spending while the economy is still deeply depressed is both an extremely costly and quite ineffective way to reduce future debt. Costly, because it depresses the economy further; ineffective, because by depressing the economy, fiscal contraction now reduces tax receipts.
Det börjar likna 1937, banne mig.
1937, vaddå? Då började ekonomerna i USA bekymra sig för det väldiga budgetunderskottet och stramade åt igen. Den amerikanska ekonomin sjönk åter neråt.
Som Krugman har påpekat
”Det som satte stopp för trettiotalsdepressionen i USA var ett massivt underskottfinansierat program för offentliga arbeten som kallas andra världskriget”.
Läs mer här om 1937
Samtidigt meddelas att EU har givit klartecken åt att hjälpa Grekland (= rädda i första hand tyska och franska banker från förluster på sina grekiska statsobligaitoner) genom att tillsammans med IMF skapa en Special Purpose Vehicle (SPV) i skatteparadiset Luxenburg, för att kringgå bestämmelserna som förbjuder EU från att finansiera medlemsländernas underskott.
Stödet till Grekland är alltså en ny form av bankstöd, finansierat med bl a lägre ersättning åt arbetslösa tyskar.
Det är inte politiskt klokt. Det bäddar för otrevliga reaktioner hos väljarna.
Det kan gå illa, som det gjorde i Tyskland när Brünings åtstramning banade väg för Hitler.
Varför har bankerna stora lager av grekiska statspapper?
Det är för att bankdirektörerna vill höja sina bonusar.
De lånar billigt, till styrräntan, 100 miljarder hos sina centralbanker, som skaffar fram pengarna på dataskärmen.
Sedan köper de grekiska statsobligationer för 100 miljarder kronor, papper som ger en ränta som överstiger vad bankerna betalar i sina lån hos centralbankerna.
Då stiger bankernas vinster och bankdirektörernas bonusar, vilket var avsikten.
Sedan får Grekland bekymmer och EU går in och köper bankernas grekiska papper.
Bör verkligen banker få köpa statspapper, papper som eftersom "dom är säkra" inte kräver någon kapitaltäckning hos bankerna.
Om det blir förluster för bankerna drabbas bankernas egenkapital och då måste de minska sin övriga utlåning med 20 gånger högre belopp för att bibehålla sina kapitaltäckning.
Därför bör bankerna inte få köpa obligationer, antagligen inte heller andra värdepapper.
Det blir inga höjningar av inkomstskatten berättar Financial Times, "but focuses instead on reduced social security and unemployment benefits, in a deliberate effort to reduce the numbers of long-term unemployed and raise the rate of employment. ("Minska utanförskapet")
There will be more means-testing of benefits for the unemployed, and cuts in child allowances for unemployed parents, as well as cuts in pension contributions for the jobless.
Det skall väl få fart på ekonomin! (OBS ironi)
- Right or wrong – whether this plunges the whole world into a deflationary abyss from which there is no escape or if, somehow, this has the desired effect of restoring financial stability over time –
it’s nice to see that there are at least a few elected officials in the world who question the idea of simply piling on more debt to cure the world’s economic ills, skrev den vanligtvis välunderrättade
Tim Iacono 7 June 2010
Krugman och jag är lika häpna som bekymrade. Krugman uttrycker det så här:
- The deficit hawks have taken over the G20.
- It’s basically incredible that this is happening with unemployment in the euro area still rising, and only slight labor market progress in the US.
- But don’t we need to worry about government debt? Yes — but slashing spending while the economy is still deeply depressed is both an extremely costly and quite ineffective way to reduce future debt. Costly, because it depresses the economy further; ineffective, because by depressing the economy, fiscal contraction now reduces tax receipts.
Det börjar likna 1937, banne mig.
1937, vaddå? Då började ekonomerna i USA bekymra sig för det väldiga budgetunderskottet och stramade åt igen. Den amerikanska ekonomin sjönk åter neråt.
Som Krugman har påpekat
”Det som satte stopp för trettiotalsdepressionen i USA var ett massivt underskottfinansierat program för offentliga arbeten som kallas andra världskriget”.
Läs mer här om 1937
Samtidigt meddelas att EU har givit klartecken åt att hjälpa Grekland (= rädda i första hand tyska och franska banker från förluster på sina grekiska statsobligaitoner) genom att tillsammans med IMF skapa en Special Purpose Vehicle (SPV) i skatteparadiset Luxenburg, för att kringgå bestämmelserna som förbjuder EU från att finansiera medlemsländernas underskott.
Stödet till Grekland är alltså en ny form av bankstöd, finansierat med bl a lägre ersättning åt arbetslösa tyskar.
Det är inte politiskt klokt. Det bäddar för otrevliga reaktioner hos väljarna.
Det kan gå illa, som det gjorde i Tyskland när Brünings åtstramning banade väg för Hitler.
Varför har bankerna stora lager av grekiska statspapper?
Det är för att bankdirektörerna vill höja sina bonusar.
De lånar billigt, till styrräntan, 100 miljarder hos sina centralbanker, som skaffar fram pengarna på dataskärmen.
Sedan köper de grekiska statsobligationer för 100 miljarder kronor, papper som ger en ränta som överstiger vad bankerna betalar i sina lån hos centralbankerna.
Då stiger bankernas vinster och bankdirektörernas bonusar, vilket var avsikten.
Sedan får Grekland bekymmer och EU går in och köper bankernas grekiska papper.
Bör verkligen banker få köpa statspapper, papper som eftersom "dom är säkra" inte kräver någon kapitaltäckning hos bankerna.
Om det blir förluster för bankerna drabbas bankernas egenkapital och då måste de minska sin övriga utlåning med 20 gånger högre belopp för att bibehålla sina kapitaltäckning.
Därför bör bankerna inte få köpa obligationer, antagligen inte heller andra värdepapper.
Kommentarer